Konsumtionsrapporten 2015: Svenskens köttkonsumtion har planat ut

Ökningen av köttkonsumtionen både i kronor och kilo per person i Sverige verkar ha planat ut. Den konsumtionskategori som ökade mest under 2014 var turisters konsumtion i Sverige. Det är två av slutsatserna i Konsumtionsrapporten 2015, från Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet.

Köttkonsumtionen i kilo per person och år ligger stabilt sedan 2011, utgifterna för kött i kronor per person och år har stabiliserats sedan 2006 och antalet tillfällen som vi äter kött har varit ungefär samma över tid. Det visar en analys av statistik från Statistiska centralbyrån, Jordbruksverket och SOM-institutet. På individnivå sker ingen ökning av köttkonsumtionen, utan en utplaning och tendens till minskning i kilo per invånare kan skönjas från 2013 till 2014.

Trots detta ökar den totala köttkonsumtionen eftersom befolkningen växer. En hållbarhetsproblematik som Christel Cederberg, biträdande professor energi och miljö, Chalmers tekniska högskola och Elin Röös, doktor i teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet tar upp i en av Konsumtionsrapportens fördjupningsdelar.

– Om jordens befolkning skulle äta kött i de mängder som vi svenskar gör skulle det innebära att köttproduktionen skulle behöva öka från dagens dryga 300 miljoner ton till 650 miljoner ton. Det vill säga mer än en fördubbling, skriver Christel Cederberg och Elin Röös.

Den andra fördjupningen handlar om utländsk konsumtion i Sverige – den konsumtionskategori som ökade mest under 2014. Det är också den kategori som ökat mest under det senaste decenniet. Ökningen gäller såväl endagsturister och flerdagsturister. Endagsturisterna kommer främst från Norge och lockas hit av shopping. Också här finns hållbarhetsaspekter att ta hänsyn till. En av de främsta är beroendet av fossila bränslen för att transportera en miljard resenärer runt jorden.

Drivkrafter
Både konsumtion av kött och det ökade resandet kan kopplas till drivkrafter som njutning, status, maskulinitet, behov av omväxling, avkoppling, relationer och självförverkligande.

– Om vi förstår de psykologiska drivkrafterna och de kulturella sammanhangen kring köttkonsumtion och turism, så blir det enklare att förändra konsumtionen, säger John Magnus Roos, doktor i psykologi, redaktör för Konsumtionsrapporten.

Mer i konsumtionsrapporten:
• Svenskarna dricker mindre alkohol. Utifrån SCB:s statistik har det tidigare konstaterats att svenskarna dricker allt mer. Detta uttalande är felaktigt och baseras för mycket på Systembolagets försäljningsstatistik. Svenskar spenderar mer pengar på alkohol, men både volymen alkohol och antalet tillfällen vi dricker alkohol minskar.
• Konsumenter uppgav att de år 2014 var mer nöjda med sina liv än 2004.

Ladda ner hela rapporten: http://cfk.gu.se/publikationer/konsumtionsrapporten

Kontakt
Frågor om rapporten som helhet:
John Magnus Roos, Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 0730-48 22 27, magnus.roos@cfk.gu.se
Frågor om köttkonsumtion:
Elin Röös, doktor i teknologi, Institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 070-305 77 10, elin.roos@slu.se
Frågor om turism:
Erik Lundberg, doktor företagsekonomi, Centrum för turism vid Göteborgs universitet, 031-786 6188, 0704-19 44 02, erik.lundberg@handels.gu.se

Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Med sina 8000 studenter, 450 anställda, över 150 internationella partneruniversitet och sina huvudämnen – ekonomi och juridik – har Handelshögskolan en unik bredd. Forskningen präglas av samverkan över geografiska, institutionella och disciplinära gränser och skolan har ett nära samarbete med näringsliv och offentlig sektor. Handelshögskolan vid Göteborgs universitet är en av cirka 150 handelshögskolor i världen som har en EQUIS-ackreditering, en internationell kvalitetsutmärkelse, liksom enda svenska handelshögskola med AMBA-ackreditering för sitt Executive MBA-program. www.handels.gu.se

Taggar: