Svenska romers historia synliggörs genom forskningsprojekt
Svenska romers historia har i stort sett varit osynlig i statliga museisamlingar, men nu ska det bli ändring på det. Tillsammans med representanter för Sveriges romer ska Historiska museet, Mångkulturellt centrum och Stiftelsen Kulturmiljövård samla in svensk-romska livsberättelser och undersöka lägerplatser från 1900-talet i och omkring Stockholm.
– För mig känns det som om min 20-åriga kamp och önskan om att försöka kartlägga romska boplatser i Sverige blivit hörd, säger Fred Taikon ordförande i kulturföreningen É Romani Glinda. Det är fint att vi kan börja med boplatserna runt Stockholm. Andra kommuner i Sverige har hört av sig till oss och vill göra det samma. Vi börjar nu leta i historien om romers boende, en historia som har varit mytomspunnen med romantiska bilder, men mer närmare sanningen, så var det ett ständigt flyttande i jakten på arbete runt om i Sverige.
Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet. I minoriteten romer ingår grupper med olika identiteter, till exempel resande, finska och svenska romer. Gruppen svenska romer har funnits här sedan 1800-talet men är i stort sett osynlig i historieskrivningen och kulturlandskapet.
– Det finns ett tomrum i museers föremålssamlingar, säger Lotta Fernstål projektledare på Historiska museet. Nu börjar vi fylla i det för att kunna förmedla svensk-romsk 1900-talshistoria på Historiska museet. En del av de spår och berättelser som vi samlar in kommer att finnas med i museets fasta utställning som beskriver de senaste tusen åren i Sveriges historia.
– Detta är en viktig och för många ganska okänd del av svensk historia, och med de svåra livsvillkor som många europeiska romer lever under i dag ser vi hur historien delvis upprepar sig, säger Lotta Fernstål. Det är bara omkring 50 år sedan som de sista ur gruppen svenska romer fick fasta bostäder i Sverige, och nu bor många romska EU-medborgare i läger igen i landet. Detta är en fortsättning på historien, och den behöver vi alla lära oss mer om för att förstå vad som händer i dag.
För att samla in spår och föremål kommer projektmedlemmarna att genomföra en arkeologisk utgrävning på en lägerplats från 1900-talet i Stockholmsområdet, det finns flera olika alternativ och vilken det blir bestäms inom kort. Livsberättelser samlas in genom intervjuer, 15-20 personer som bott på olika lägerplatser intervjuas. Några av de frågor som berörs är urbanisering, landskapsutnyttjande, mångkultur och kontakter mellan romer och majoritetsbefolkning.
– Det är en fantastisk möjlighet vi har fått att skapa mer kunskap om dessa dolda platser och att lyfta fram dem i kulturlandskapet, säger Charlotte Hyltén-Cavallius, projektledare och forskningsledare, Mångkulturellt centrum. Genom de livshistoriska intervjuerna som vi kommer att göra kopplas berättelser om livsvillkoren för romerna till platserna och inkluderas i det gemensamma kulturarvet vid våra arkiv och museer.
Förutom Historiska museet ska Institutet för språk och folkminnen införliva resultat från projektet i samlingarna. ”I stadens utkant – svensk-romska livsberättelser och lägerplatser från 1900-talet” finansieras av Riksantikvarieämbetet och Historiska museet och är ett samverkansprojekt mellan Historiska museet, Mångkulturellt centrum, Stiftelsen Kulturmiljövård och kulturföreningen É Romani Glinda. Forskningsprojektetet pågår 2015-2016.
För mer information kontakta Ulrika Mannberg Günther, pressansvarig Historiska museet, tel. 08-519 557 31, mobil 070-601 45 07 mail: ulrika.m.gunther@historiska.se
Historiska museet, tel: 08-519 556 00 e-post: info@historiska.se webb: www.historiska.se Museibesök: Narvavägen 13-17, Box 5428, 114 84 Stockholm
Taggar:
