Dödsfall efter stroke minskar

På mindre än tio år har antalet dödsfall efter en stroke minskat med 21 procent. Det visar siffror från Socialstyrelsen som Hjärnfonden sammanställt inför den internationella strokedagen den 13 maj. Strokevården i Sverige har markant förbättrats samtidigt som framgångar inom svensk strokeforskning räddar fler liv. Men fortfarande är bristerna stora inom vissa områden. Rehabilitering och långtidsuppföljning efter stroke är områden där svensk sjukvård brister. Förbättring måste även ske inom direkt omhändertagandet på strokeenhet.

– Det är positivt och se att den framgångsrika strokeforskningen har minskat antalet dödsfall efter stroke. Men det är viktigt att vi satsar ännu mer på forskningen för att öka möjligheterna att ge fler strokedrabbade bättre och effektivare behandling, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare, Hjärnfonden.

Stroke drabbar 30 000 svenskar varje år och orsakar stort lidande för den drabbade och dess anhöriga. Enligt Hjärnfondens nya rapport (1) är kostnaden för samhället 12.4 miljarder. Patienter som drabbas av svår stroke orsakat av en propp i hjärnan löper stor risk att dö eller bli invalidiserade. En av de viktigaste faktorerna för den som drabbas av stroke är tiden. För varje minut utan behandling dör två miljoner nervceller och livslängden förkortas med tre veckor samtidigt som bestående hjärnskador ökar. Tack vare forskningen har man de senaste decennierna utvecklat två behandlingsmetoder som räddar liv. Trombolys – för att lösa upp blodproppar och trombektomi där blodproppen avlägsnas på mekanisk väg.

År 2003 dog 138 svenskar per 100 000 invånare i stroke och år 2012 har siffran sjunkit till 109 per 100 000 invånare. (2) Den positiva utvecklingen hittar en förklaring i statistik från organisationen Riks-stroke, ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård, där de senaste tio åren pekar på en tydlig förbättring inom tre avgörande områden:

  • Det akuta omhändertagandet (den andel som får hjälp inom de avgörande tre första timmarna efter insjuknande).
  • Andelen patienter som får vård på en specialiserad strokeenhet.
  • Andelen patienter som behandlas med trombolys.

Men utvecklingen är inte bara positiv. Professor Bo Norrving, registerhållare på Riks-stroke, delar strokeforskningen i tre lika viktiga områden. Det förebyggande arbetet, akut omhändertagande samt rehabilitering.

– Inom det förebyggande arbetet har vi gjort betydande framsteg och även inom akutdelen, men dessvärre är vi inte lika bra på rehabilitering och långtidsuppföljning, där finns det fortfarande ett stort behov av förbättring, säger han.

Och även om antalet patienter som får vård på strokeenhet har ökat, är det fortfarande många som inte kommer dit direkt utan slussas först genom den vanliga akutmottagningen till intagningsavdelningar eller andra vårdavdelningar. Detta trots att de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen säger att strokeenheten ska vara den första anhalten. Det är ytterligare ett område där strokevården måste bli bättre menar han.

Socialstyrelsen har nu påbörjat arbetet med att uppdatera de nationella riktlinjerna avseende strokevården. Myndigheten kommer att se över hela vårdkedjan och med stöd från den senaste forskningen utforma de nya riktlinjerna.

(1) Hjärnrapporten 2014 http://www.hjarnfonden.se/UserFiles/Nyheter/Hjarnrapporten2014/Hjarnfonden_Hjarnrapp orten2014.pdf

(2) Mortalitet i stroke per 100 000 inv, Riket, Åldersintervall: 20-85+

Kön                 Ålder                 2003   2004   2005   2006   2007   2008   2009   2010   2011   2012

Män                20-85+                119   115       117      110     109     107     106       98       99      95

Kvinnor          20-85+                 157   150       150      147     139     139     130     133     124     122

Båda könen  20-85+                  138   133       134      129     124     123     118     115     112     109

Källa: Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/stroke

Om Stroke

  • 30 000 svenskar drabbas varje år av en stroke som är en hjärnsjukdom i form av en blödning eller propp som gör att hjärnan inte får tillräckligt med syre.
  • Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning.
  • Av de som fått stroke har cirka 85 % fått en hjärninfarkt och cirka 15 % en hjärnblödning.
  • Var 17:e minut får någon i Sverige stroke.
  • Stroke är en av våra stora folksjukdomar.
  • Stroke är den vanligaste orsaken till handikapp i vuxen ålder och den tredje vanligaste dödsorsaken.
  • Trombolys, en behandlingsmetod för att lösa upp blodproppar
  • Trombektomi, en behandlingsmetod där blodproppen avlägsnas på meknisk väg
  • För många innebär stroke att förmågan att klara det dagliga livets aktiviteter nedsätts kraftigt.

Källa: Hjärnfonden


Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar. Hjärnfonden delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Hjärnfonden har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten.
www.hjarnfonden.se     www.facebook.com/hjarnfonden     www.twitter.com/hjarnfonden   

Kontakt Hjärnfonden
Arna Sunje, pressansvarig Hjärnfonden 0767-86 07 60 arna.sunje@hjarnfonden.se
Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden 0708-33 44 71 gunilla.steinwall@hjarnfonden.se

Taggar: