Elevers skrivande används för att bedöma deras kunskapsnivå i matematik

Tolkningen av elevers skrivande för att visa processen fram till en lösning på matematiska problem kan fungera som ett verktyg för lärare i bedömningen av elevers kunskaper och förmågor i ämnet. 

Anna Teledahl vid Högskolan Dalarna har i sin avhandling Knowledge and Writing in School Mathematics – A Communicational Approach undersökt hur unga elevers skrivande i matematik och relationen mellan kommunikation och kunskap kan tolkas och förstås.

- Tidigare forskning har visat att matematiklärare, i sin bedömning av elevers kunskaper, betraktar tolkningen av det elever kommunicerar och deras kunnande eller förmåga som något oproblematiskt. Samtidigt som forskningen också visar att skrivande i matematik kan vara svårare för elever att bemästra och förstå än det matematiska innehållet. Detta tyder på att lärare behöver fördjupa sina kunskaper om skrivandets roll i bedömning, säger Anna Teledahl

Anna Teledahls avhandling bygger på tanken att kommunikation och språk är centrala för undervisning, lärande och bedömning i matematik men också att kommunikation i matematik omfattar både matematiska uttryck och vardagligt språk.

Vad kommunikation är, vad som räknas som kommunikation och vad som kännetecknar ”god” kommunikation kan förstås på olika sätt, vilket får konsekvenser för hur och till vad kommunikation används i utbildningssammanhang. I en tid av ökat fokus på bedömning och utvärdering av utbildningsresultat behöver lärare djup kunskap om olika aspekter på elevers kommunikation, dels för att kunna hjälpa dem att utveckla sin förmåga att kommunicera och dels för att kunna göra en rättvis bedömning av det kunnande och den förmåga som elevers kommunikation kan visa på, fortsätter Anna.

Avhandlingen består av fyra delstudier. I den första studien undersöks hur begreppet kommunikation beskrivs i tre internationella auktoritativa texter i matematikdidaktik och här pekar resultatet på att kommunikation generellt beskrivs som någonting oproblematiskt i matematik.

Den andra studien undersöker hur ett antal lärare i årskurserna 1-6 tolkar och bedömer elevers matematiska skrivande. Resultaten indikerar att lärare, i sin analys av vad elever skriver, växlar mellan två olika förhållningssätt, ett pedagogiskt och ett bedömningsinriktat. I det bedömningsinriktade förhållningssättet fokuserar lärare på hur eleven har kommunicerat sin problemlösningsprocess och vilka brister som finns medan de i det pedagogiska förhållningssättet är mer inriktade på att förstå och utveckla elevers problemlösningsstrategier. 

I den tredje och fjärde studien undersöks hur elever mellan 9 och 12 år använder kommunikativa resurser i sin design av lösningar på matematiska problem. Resultaten av de båda studierna pekar på att elever har tillgång till och använder en mängd olika kommunikativa resurser i sitt redovisande av matematisk problemlösning. Även elever från samma klass har många olika svar på frågor om hur, vad och till vem de bör skriva. Mångfalden av kommunikativa val tyder på att få elever har funderat över eller fått undervisning i matematiskt skrivande som en genre med särskilda normer och krav.

Fredagen den 7 oktober kl 13.15 disputerar Anna Teledahl vid Högskolan Dalarna i Föreläsningssal 6, Högskolan Dalarna, Campus Falun med sin avhandling ” Knowledge and Writing in School Mathematics – A Communicational Approach”.

För mer information, kontakta Anna Teledahl på telefon 023-77 84 99 eller e-post ate@du.se.