Filmklipparens förmåga att leda ögat

Hur vi uppfattar en film och vad vi fokuserar på när vi följer en filmisk berättelse är i stor utsträckning beroende av hur filmen är klippt av en filmklippare. 

Fredagen den 15 september disputerar Thorbjörn Swenberg vid Högskolan Dalarna med sin avhandling Framing the Gaze. (Audio-)Visual Design Intentions and Perceptual Considerations in Film Editing” vid Mälardalens högskola.

För att bättre förstå filmklipparens yrkesroll, hur klipparen bedömer sina klipp och hur noggrannheten i klippningen påverkar betraktarens uppmärksamhet har Thorbjörn i sin avhandling beskrivit filmklipparens strävan emot att fånga och styra filmtittares uppmärksamhet över filmklippen genom att leda ögat. Filmklipparen tar då hänsyn till perceptuella egenskaper hos bilder och ljud när filmmaterialet bearbetas.

Antingen ska tittaren märka att det kom ett klipp, eller så ska bilderna i en filmsekvens vävas samman så sömlöst att de upplevs som en enda flytande ström av rörlig bild, utan klipp emellan bilderna – så kallad kontinuitet.

Beroende på klipparens intention bestäms, för varje klipp, om det ska märkas eller inte. Frågan är hur noggrann klipparen måste vara när bilderna möts i klippunkterna om klippen ska förbli osynliga, och hur det går till att uppnå den noggrannheten?

I denna studie har en filmklippare klippt en dokumentärfilmsekvens, och processen med de överväganden som görs för varje klipp har spelats in. Därefter har processen och sekvensen diskuteras av forskaren och klipparen tillsammans. I avhandlingen ses klipparbetet som ett slags designarbete. Så har filmklippning inte undersökts förut.

När en filmpublik sen får se dokumentärfilmsekvensen, och en version av samma filmsekvens där klippen har sämre noggrannhet, kan man konstatera att filmtittares ögonrörelser varierar med hur noggrant klippen är utformade. Sämre noggrannhet (som i den ändrade versionen) ger tecken på högre kognitiv belastning och därmed sämre förståelse för filmen.

Slutsatsen blir att filmklipparens perceptuella noggrannhet i klippunkten avgör om intentionen uppnås för hur tittaren ska titta. När den perceptuella noggrannheten är låg är det troligt att tittaren inte upplever kontinuitet hos filmen, utan blir distraherad.

På så vis förstår vi mer om hur små audiovisuella detaljer spelar stor roll i filmklippning, hur klippare tänker och arbetar. Vi får också förslag på hur perception kan studeras, när det gäller andra designarbeten som i t.ex. interaktionsdesign eller design av instruktioner och annan form av kommunikation.

För mer information kontakta Thorbjörn Swenberg, telefon 023-77 81 03