Företag motvilliga till att ta emot externt kapital för expansion. Möjligheten att undanta turordningsreglerna uppvisar högre tillväxt.

Anders Bornhäll vid Högskolan Dalarna påvisar i sin avhandling "Unseen job creators and firm growth barriers: The role of capital constraints and seniority rules" att en stor andel av svenska företag har god lönsamhet men väljer att inte växa. Vissa av dessa företag saknar sannolikt viljan att växa, andra företag kan hindras av interna eller externa tillväxtbarriärer.

Det genomgripande temat i avhandlingen rör företagstillväxt och eventuella barriärer som kan vara ett hinder för denna tillväxt.

Avhandlingen fokuserar på två potentiella barriärer som ofta lyfts fram i samhällsdebatten: brist på kapital, och anställningsskydd.

Resultaten visar att företag ofta är motvilliga till att ta emot externt kapital för att finansiera en företagsexpansion då externa investerare sannolikt kräver ett inflytande över deras investerade kapital vilket minskar företagsägarens oberoende.

- Ett primärt motiv för många företagsledare är oberoende och att ”vara sin egen chef”. Denna konflikt leder till det vi kallar kapitalbristens paradox: trots god tillgång på externt kapital avstår företag från att växa på grund av brist på internt kapital. Att öka företags möjligheter till att ackumulera interna medel tycks därför vara en mer effektiv politik än att försöka öka företags tillgång till externt kapital, säger Anders Bornhäll vid Högskolan Dalarna. 

- Den andra potentiella tillväxtbarriären som analyseras är turordningsreglerna i LAS. De så kallade undantagsreglerna infördes år 2001 och innebär att företag med färre än 11 anställda får undanta två anställda från turordningsreglerna i samband med uppsägningar på grund av arbetsbrist, fortsätter Anders.

Resultaten visar att företag som fick möjligheten att undanta anställda från turordningsreglerna uppvisade en högre tillväxt än andra företag. Reformen gjorde också att fler personer som var arbetslösa eller tidigare utanför arbetskraften blev anställda. Nyanställningarna berörde främst yngre arbetstagare födda i Sverige. Effekten var betydligt större för nyanställningar jämfört med uppsägningar, vilket innebär att reformen minskade antalet arbetslösa och ökade den totala sysselsättningen.

Turordningsreglerna infördes för att stärka arbetsmarknadssituationen för den äldre arbetskraften. Man kan därför förvänta sig att en liberalisering av reglerna leder till en försämring för de äldre. Resultaten visar dock att äldre arbetstagare inte blev uppsagda i någon högre utsträckning än innan reformen.

- Undantagsreglerna i sig skapat en tillväxtbarriär för vissa företag. Företag med 10 anställda, alltså de företag som skulle förlora möjligheten till undantag om de växte, blev mindre benägna att anställa på grund av reformen, säger Anders.

En av de främsta utmaningarna för de politiska beslutsfattarna i Sverige är hur de ska reducera den höga arbetslösheten och bryta det utanförskap som den skapar. Den förda politiken har under senare år framförallt inriktats mot att stödja potentiella snabbväxande företag. Tidigare forskning har dock visat att det är mycket svårt att identifiera dessa innan de har uppnått sin tillväxt.

- I min avhandling visar jag också att detta kan vara en kostsam och ineffektiv väg för att öka sysselsättningen. Mer fokus bör istället läggas på att identifiera och ta bort tillväxthämmande barriärer vilket skulle kunna ha betydande effekter på den totala sysselsättningen, avslutar Anders.

Anders Bornhäll disputerar med sin avhandling "Unseen job creators and firm growth barriers: The role of capital constraints and seniority rules" fredagen den 6 oktober vid Örebro universitet.

För mer information kontakta Anders Bornhäll, e-post abn@du.se

Om oss

Högskolan Dalarna Bildades 1977Ca 15 000 studenterCa 800 anställdaErbjuder ett 60-tal program och ca 1 200 kurser Våra två campusområden i Falun och Borlänge erbjuder en stor bredd utbildningar och utbudet är anpassat till arbetsmarknaden. Utbildningar tas fram i samverkan med näringslivet och det övriga samhället i regionen. På Högskolan Dalarna kombineras tradition och förnyelse av pedagogisk utveckling. Förutom traditionellt lärande med lärarledda föreläsningar på plats så läser hälften av våra studenter nätbaserat, där vi hör till pionjärerna. På vad som skulle kunna kallas ett virtuellt campusområde, tillgängligt och öppet dygnet runt, erbjuds bland annat öppna föreläsningar och lektioner där deltagare kan interagera med varandra via bild, ljud och text. Det här är en del av vad vi på högskolan kallar för Nästa generations lärande och vårt mål är att vara ledande i den här typen av utbildning. Smakprov på våra utbildningar och kurser finns på iTunes U.

Prenumerera