Hur kan vi öka kunskapen om orsakerna bakom mäns våld?

Genom användningen av ett interdisciplinärt forskningsperspektiv menar Peter M. Jansson att det är möjligt att öka kunskapen om hur faktorer på psykologisk, relationell och strukturell nivå samverkar med varandra och leder fram till mäns våld mot kvinnor, män och sig själva. Dessa kunskaper menar Peter är nödvändiga för att kunna utforma framgångsrika terapeutiska interventioner mot våld.

Fredagen den 14 oktober kl 13.00 disputerar Peter M. Jansson vid Högskolan Dalarna i Forum Humanum, Hälsohögskolan Jönköping med sin avhandling ”Våldets onda cirklar. En explorativ undersökning av mäns barndomsupplevelser, maskuliniteter, känslor, våld samt terapeutiska interventioner mot våld.” Opponent är Margaretha Hydén professor i socialt arbete vid Linköpings Universitet.

Avhandlingens utgångspunkter hämtades dels från psykologisk våldsforskning som visat på en relation mellan mäns och kvinnors exponering för våld i barndomen och ökad risk för att bli förövare respektive våldsoffer som vuxen. Denna typ av barndomsupplevelser har relaterats till ökad skamkänslighet som vuxen vilken i sin tur har relaterats till ökad risk för aggressioner och våld hos män och till självskadebeteenden hos kvinnor.

Vidare hämtades utgångspunkter från socialpsykologisk våldsforskning som synliggjort mekanismer som kan leda till våld mot andra och sig själv. Män som i barndomen utsatts för våld och övergrepp bär ofta på skamkänslor över att ha varit oälskade som barn. När dessa män utsätts för kränkningar, respektlöshet och förnedring som vuxna tvingas de återuppleva smärtan i barndomen. Den starka smärtan kan leda till att skamkänslan omedelbart byts ut mot den mindre smärtsamma aggressionen (”bypassed shame”) som riktar sig bort från personen själv. Män med denna typ av problem betraktas som svårbehandlade och forskning saknas idag om hur skamerkännande terapiformer ska kunna utvecklas som bidrar till att göra den dolda skammen medveten vilket betraktas som en förutsättning för att upplösa sambandet mellan skam och våld.

Avhandlingen hämtade också utgångspunkter från sociologisk maskulinitetsforskning som etablerat kunskap om hur mäns maskulinitet kan relateras till den sociala klass de tillhör. Män med små ekonomiska, sociala, kulturella och politiska resurser kan tvingas validera sin manlighet med tuffhet, aggressioner, kriminalitet och våld medan män med tillgång till konventionella resurser kan konstruera sin maskulinitet med en utbildning, yrke, familj samt kulturella och politiska intressen. Marginaliserade mäns större närhet till våld bekräftas av nationell och internationell forskning som visar att låg socioekonomisk position ökar risken för att bli våldsförövare samt våldsoffer.

Resultaten visar att nivåintegrerande perspektiv, trots en komplex metodologi, är att föredra då den ökar möjligheten att följa mäns karriärer från barndom till vuxen och förmår visa att våld i regel är resultatet av ett samspel mellan psykologiska, socialpsykologiska och sociologiska faktorer. Resultaten pekar vidare på att terapeutiska interventioner mot våld måste innehålla känsloterapi för att kunna nå fram till skambenägna män och att kognitiv våldsterapi därför inte är tillräcklig. Resultaten pekar vidare mot att mäns våld kan knytas till onda cirklar som tar sig uttryck som större utsatthet för våld i barndomen, generationsvis tradering av våld och brist på socioekonomiska resurser vilket leder till problem med att validera en normal maskulinitet.

För mer information kontakta Peter M Jansson e-post pja@du.se eller telefon 023-77 85 52