Produktionshålet trilskas

Igrene har svårt att få igång vatten- och gasflödet i 700-metershålet, vilket är nödvändigt för planerad l ogging och provtagningar samt  produktionstest. Nu har vinter och kyla lagt ytterligare hinder i vägen.

Igrene har tidigare borrat ett antal hål inom det område där det nu aktuella produktionshålet utförts. I dessa hål har stora mängder gasmättat vatten och även fri gas påträffats. Därför är det förvånande att produktionshålet ger så lite vatten.

Under själva borrningarna påträffades fri gas på flera nivåer och alltjämt tränger små mängder metangas med hög koncentration in i hålet.

Under borrningarna under 600 meters djup började hålet kommunicera med ett 220 meter djupt hål 70 meter från produktionshålet. Så länge borr-ningarna pågick trängde vatten och metangas kontinuerligt upp i detta grunda hål och gasen kunde facklas bort. Även i andra hål inom området kunde nivåförändringar konstateras, vilket tyder på att de har förbindelse med produktionshålet genom sprickor och hålrum.

Borrningsteknik
På grund av borrdjupet och hålets diameter har en för Igrene ny teknik tillämpats, nämligen rotationsborrning.

Vid tidigare borrningar har hammarborrning tillämpats och med denna teknik slås berget sönder i småbitar till något som kan liknas vid grus av olika dimensioner och som kastas upp ur hålet genom högt lufttryck. Vid rotationsborrning, som i detta fallet, mals berget ner och skall normalt bilda gruskornsstora partiklar. På grund av bergets hårdhet (porfyrit och gabbro) har dock berget malts ner till ett mer pulverliknande material, som trans-porterats upp med vattentryck till sedimenteringsbassänger.

Under borrningarna från 150 meters djup med vattentryck och rotations-borrning har borrhastigheten varit endast en meter per timme p.g.a det hårda men spruckna berget. Det tryck varmed borrningarna utförts har sannolikt pressat ut det fina restmaterialet i de sprickor som finns i berget, tätat dessa och förhindrat vatten och gas att tränga in.

Vattnet till borrningen har tagits från en sedimenteringsbassäng intill borr-hålet. Detta vatten innehåller nanopartiklar från borrningarna i sedimen-ten, vilket inte är något problem för själva borrningen men de kan ha bi-dragit till att täta sprickorna i berget än mer så att vatten och gas inte kan tränga in i hålet.

Logging och provtagningar som del i fullskaletestet

Under senare hälften av november fanns ett rullande laboratorium från Tyskland på plats för att undersöka på vilka nivåer gas tränger igenom, temperaturer och tryck, mängden gas per enhet vatten samt förekomsten av fri gas mm.

Försöken måste dock avbrytas då vattenflödet och det därmed samman-hängande gasflödet samt flödet av fri gas var för litet för att ge de förut-sättningar som krävs för undersökningsarbetet.

Detta p.g.a vad som beskrivits ovan och som uppdagades i samband med dessa tester.

Under rådande förhållanden var det inte tekniskt och ekonomiskt försvar-bart att fortsätta testarbetet.

Frigöring av vatten- och gasflöden

Igrenes tekniska grupp, under ledning av den holländske petroleumingenjö-ren Erik Steenken, har, baserat på erfarenheter från den internationella gas-industrin, studerat ett flertal alternativ med avseende på teknik, risker och kostnader för att sätta liv i produktionshålet.

Utifrån internationella erfarenheter är bedömningen att det är goda möjlig-heter att ”aktivera” detta produktionshål. Det ligger dessutom i ett område med bevisligen gasmättade akviferer och även fri gas.

Igrenes styrelse kommer att ta ställning till den tekniska gruppens utred-ningsarbete och gruppens förslag vid styrelsemöte den 21 januari 2016.

Igrenes ekonomi tillåter de insatsalternativ som övervägs.

Oavsett vilket alternativ som väljs för att öppna upp borrhålet och frigöra vatten- och gasflödet måste alla åtgärder avvakta till dess det inte föreligger risk för ihållande kyla p.g.a testutrustningens känslighet.

Under vintern fortsätter Igrenes prospekteringar i fält med provtagningar, enklare borrningar mm.

Vid ytterligare frågor, kontakta Mats Budh, Verkställande Direktör
mats.budh@igrene.se , 070-650 62 26            

Om Igrene
Siljansringen är resultatet av ett meteoritnedslag för 377 miljoner år sedan. Det är Europas största meteoritkrater.
Igrene har upptäckt gasfyndigheter på flera platser längs Siljansringens perifera delar. Flera provborrningar har genomförts, och i flertalet av dessa hål förekommer kraftiga flöden av ren metangas.
Nu pågår arbetet med att försöka fastställa hur stora gasvolymer det handlar om.
Igrene har varit verksamt i cirka tio år. Bolaget har undersökningstillstånd för gas och olja inom mycket stora områden av den del av Siljansringen som ligger utanför nedslagskratern där förutsättningarna för att hitta lock, som håller gasen instängd, är goda.

Se www.igrene.se

Om oss

AB Igrene (publ) bedriver prospekterande verksamhet med avseende på gas, geotermi och olja vid Siljansringen.

Prenumerera

Dokument & länkar