Flyttdebatten

- pressmeddelande _______________________________________________________ Presschef Lena Nilsson, tel: 08-783 80 56, jourtel: 070-568 80 00, lena.nilsson@industriforbundet.se ______________________4 maj 1999_______________________ Industriförbundets FoU-expert om flyttdebatten: Problemet är inte att unga flyttar - utan att de inte lockas tillbaka! Under den senaste veckan har problemet med utflyttningen av svenska civilingenjörer åter diskuterats i massmedia (bl a i DI den 27 april samt Expressen den 3 maj). Artiklarna antyder att situationen inte är fullt så problematisk som bl a Industriförbundet menar. Som grund för påståendet används SCB-statistik från 1996 och dessutom antyds att de problem som trots allt finns enkelt kan lösas av de svenska företagen själva. - Fullt så enkelt är det inte, säger Camilla Modéer, Industriförbundets FoU-expert. Varför använda statistik från 1996 när det finns färskare? Redan förra våren presenterade vi SCB:s siffror från 1997, som visade att 863 civilingenjörer flyttade ut. Det motsvarar en fjärdedel av de nyexaminerade det året, eller hälften av de civilingenjörer som gick till industrin. Siffrorna visar även att det är de unga och driftiga som är mest rörliga. Varannan av de som flyttade ut var högst 34 år, förklarar Camilla Modéer. - Men problemet är trots detta inte främst utflyttningen. Utflyttning är till och med bra både för de enskilda individerna och för den globala utvecklingen. - Nej, problemet är inflyttningen, fortsätter Camilla Modéer. Bara cirka 40 % av de som lämnar Sverige kommer hem igen. Detta visar historiska fakta tre, fem och sju år efter utflyttning från 1986 och framåt. Och vi attraherar få civilingenjörer från andra länder, varför vi har ett nettounderskott, alltså brain-drain. Siffrorna från 1998 är inte klara ännu men preliminära signaler verkar inte förändra bilden. I lönefrågan pekar Camilla Modéer på statistik från Civilingenjörsförbundet som visar att civilingenjörer under senare år har haft en bättre löneutveckling än andra grupper och de högre lönerna har givit ökad real köpkraft. Att lönerna likväl inte är lika höga som i andra länder har sina förklaringar i vår svenska "modell" också vad gäller lönestrukturer, förhandlingssystem etc, vilka försvårat en mer diversifierad lönesättning. Men det finns även rent ekonomiska förklaringar. För att klara konkurrensen kan vi inte ha högre lönekostnader än konkurrenter i andra länder. Kort sagt, vi behöver ett bättre näringsklimat, totalt sett. Kontaktpersoner: Camilla Modéer, FoU-expert vid Industriförbundet: 070-568 80 94, 08-783 80 94 camilla.modeer@industriforbundet.se www.industriforbundet.se

Prenumerera