Svenskarnas internetvanor under lupp i rapporten ”Svenskarna och internet 2015”

Svenskarna använder i genomsnitt internet tre timmar om dagen, i en genomsnittlig barnfamilj finns det 1,9 surfplattor, fildelningen fortsätter att minska och 28 procent av internetanvändarna betalar för strömmade filmtjänster, till exempel Netflix. Det framgår av IIS rapport ”Svenskarna och internet 2015”.

93 procent av alla svenskar har internet, en ökning med 1 procentenhet sedan förra året. Fyra av fem använder internet dagligen, en ökning med 4 procentenheter sedan 2014.

92 procent har en dator, 77 procent en smartmobil och 59 procent en surfplatta. I genomsnitt använder vi internet 21 timmar i veckan. Drygt 8 av dessa timmar är via  mobilen, en ökning med en halvtimme sedan förra året.

Den mobila boomen har avstannat men däremot har pensionärerna hoppat på tåget och börjat använda smart mobil och surfplatta. Nära hälften (48%) av de i åldersgruppen 66-75 år har nu en smart mobil och en dryg tredjedel (35%) har en surfplatta, i båda fallen en ökning med 10 procentenheter sedan förra året.

Surfplattan inkörsporten till internet

  • Två av tre 2-åringar (67%) använder internet och en tredjedel av dem gör det varje dag. Här är det surfplattan som fungerar som inkörsporten till internetanvändning.  
  • I en genomsnittlig barnfamilj finns det 1,9 surfplattor. I familjer med barn i åldern 7-11 år är det två av tre (67%) som har två surfplattor eller fler. 14 procent har fyra eller fler surfplattor.
  • När barnen blir äldre minskar surfplatteanvändandet och tonåringarna, som är de flitigaste internetanvändarna, är det paradoxalt nog lägst andel som använder surfplattor. Här är det i stället mobiltelefonerna som är populärast. 

Knappt hälften vet inte vad tweets och poddar är

  • I mediebevakningen och diskussionen kring internet används ofta termer och begrepp som de införstådda förstår men gemene man inte riktigt har känsla för. 47 procent uppger att de inte vet eller inte riktigt vet vad en tweet är, för hashtag är motsvarande siffra 37 procent och för podd 45 procent. 

Färre uppger att de e-handlar

  • Färre uppger att de köper saker eller tjänster över internet 2015 än på flera år. 79 procent av internetanvändarna uppger att de gör det någon gång jämfört med 85 procent 2014, minskningen har skett i alla åldersgrupper. Ser man på andra aktiviteter som har anknytning till handel över internet, till exempel att jämföra priser (83%) och besöka Blocket (81%), har de däremot ökat med någon eller några procentenheter mellan 2014 och 2015.
  • När det gäller överföring av pengar har Swish fått ett stort genomslag. 32 procent av befolkningen använder nu Swish och 44 procent av smartmobilanvändarna swishar.

Sociala medier fortsätter växa*

  • 70 procent av internetanvändarna använder Facebook och nästan hälften gör det dagligen. Instagram har ökat i popularitet och används idag av 40 procent av internetanvändarna, 2014 var motsvarande siffra 28 procent. 22 procent använder Twitter och Linkedin.
  • En nyhet i årets rapport är Snapchat som används av 21 procent av internetanvändarna. Fyra av fem tonåringar (12 – 15 år) använder tjänsten någon gång, tre av fem gör det dagligen. Det är däremot sällsynt med snapchattare bland personer över 35 år.  

* Statistiken om sociala medier, kapitel 5, är släppt sedan tidigare (oktober 2015).

Filmtittandet på nätet har exploderat

  • Förra året ökade antalet som betalar för strömmad musik kraftigt, 2015 är det i stället filmtittandet som står för den största ökningen. 70 procent av internetanvändarna tittar på film och video på nätet (2014 var det 52 procent). 45 procent gör det varje vecka och 17 procent dagligen.
  • 28 procent av internetanvändarna betalar för strömmade filmtjänster som Netflix.
  • 42 procent betalar för att lyssna på strömmad musik, som Spotify. Få av de som börjat prenumerera slutar. Endast 4 procent av de som har prenumererat tidigare gör det inte längre.
  • 30 procent av internetanvändarna lyssnar på poddradio.

Fildelningen minskar

  • Fildelningen fortsätter att minska för andra året i rad. Nu är det 17 procent av befolkningen som fildelar jämfört med 19 procent 2014. Minskningen är stor bland de unga (12-25 år), i åldersgruppen 36-45 är nivån oförändrad.
  • De som fildelar betalar i högre grad än andra internetanvändare för att titta på film (46% jämfört med 24%) och musik (58% jämfört med 39%).

Internet som informationskälla under valet 2014

  • 69 procent av befolkningen använde internet för att informera sig inför valet 2014, 18 procent gjorde det dagligen.
  • Hälften av 16-35 åringarna var politiskt aktiva på Facebook kring valet 2014.
  • Hälften av befolkningen gjorde något valtest på nätet inför valet 2014, över 70 procent av de under 35 år gjorde det.

Många står fortfarande utanför

Fortfarande är det 840 000 människor i Sverige som inte använder internet. Det vanligaste svaret på varför man inte gör det är att man inte är intresserad (63%). Därefter nämns den krångliga tekniken (26%).

Läs hela rapporten

Hela rapporten finns att läsa på soi2015.se .

Illustrationer

Bifogat finns en infografik samt bilder som illustrerar årets siffror. 

För mer information:

Pamela Davidsson, chef för statistik och fakta på .SE
pamela.davidsson@iis.se
0708-11 40 65

Elisabeth Nilsson, Pressansvarig
elisabeth.nilsson@iis.se
0704-07 58 29

Om IIS

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. IIS ansvarar för internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. Överskottet från domänverksamheten finansierar en rad olika satsningar, till exempel Bredbandskollen, Internetmuseum, den  årliga rapporten "Svenskarna och internet 2015" och Barnhack.

Om oss

Internetstiftelsen i Sverige, IIS, är en oberoende allmännyttig organisation som verkar för positiv utveckling av internet i Sverige. IIS ansvarar för internets svenska toppdomän, .se, med registrering av domännamn samt administration och teknisk drift av det nationella domännamnsregistret. En stor del av överskottet från domänverksamheten går till olika internetfrämjande satsningar, till exempel Bredbandskolen, skoltävlingen Webbstjärnan och Internetmuseum.

Prenumerera

Dokument & länkar