Matpriserna fortsätter att öka – men andelen av  hushållsbudgeten är konstant

​Jordbruksverket har analyserat matprisernas utveckling under de senaste åren. Matpriserna steg med knappt tre procent mellan 2008 och 2009. Prisutvecklingen för konsumentprodukter i genomsnitt gick istället tillbaka något, - 0,3 procent, mycket till följd av minskade boendepriser på - 4,6 procent.  I genomsnitt lägger ett hushåll omkring tolv procent av sin inkomst på inköp av mat.

De flesta livsmedelsgrupper ökade i pris mellan 2008 och 2009. Allra mest ökade priset på frukt, sötsaker och glass, fisk samt kött. Några enskilda livsmedel minskade dock i pris jämfört med 2008, exempelvis citroner, vitkål, torskfilé och paprika.

Varför blev maten dyrare?
Faktorer som påverkar matpriserna är till exempel det ekonomiska läget, situationen på råvarumarknaderna, konkurrensen i livsmedelskedjan och konsumenternas efterfrågan. År 2009 minskade kronan i värde, vilket gjorde importerade produkter dyrare. De livsmedelsgrupper som har ökat mest i pris omfattas av en betydande internationell handel, och det är därmed troligt att den svaga växelkursen har bidragit till att driva upp livsmedelspriserna. 2009 präglades också av lågkonjunktur, vilket har påverkat många delar av ekonomin.

Andelen av hushållsbudgeten har varit ganska konstant under 2000-talet
-
Trots att maten blivit dyrare lägger svenskarna en relativt liten del av sin inkomst på matinköp, jämfört med förr. Vi lägger inte mindre pengar på mat, men inkomsterna har ökat. I genomsnitt lägger ett hushåll omkring tolv procent av sin inkomst på inköp av livsmedel och alkoholfria drycker. Denna siffra blir givetvis högre om man också räknar in inköp av alkoholhaltiga drycker samt restaurangbesök, förklarar Olof Sköld, ansvarig för konsumentfrågor på Jordbruksverket. 

Matprisernas påverkan på konsumtionen är begränsad
Konsumenterna är inte så känsliga för prisförändringar på livsmedel, även om det varierar mellan olika livsmedel. Till exempel är konsumenterna mer känsliga för prisförändringar på kött än på potatis.  Att priskänsligheten är relativt liten betyder till exempel att det är svårt att få konsumenterna att köpa mer eller mindre av en viss produkt genom att påverka priset. Det är till exempel inte säkert att en skatt på socker skulle få folk att äta mindre godis.

Ny rapportserie: Svenska matvanor och matpriser
Rapporten ingår i en rapportserie om svenska matvanor och matpriser. Syftet med serien är att bidra med ett lättillgängligt kunskapsunderlag samt ge uppslag till fortsatta analyser i den allmänna debatten om livsmedelspriser och livsmedelskonsumtion.

Läs hela rapporten
Svenska matvanor och matpriser – prisutvecklingen under de senaste åren

Kontaktperson för journalister
Olof Sköld, ansvarig för konsumentfrågor, telefon 036-15 50 02

Om oss

Jordbruksverket är regeringens expertmyndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för en hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Vi administrerar EU-stöd för jordbruket, landsbygden och fiskeområdet. Distriktsveterinärerna är också en del av Jordbruksverket.

Prenumerera

Dokument & länkar