Lärande i arbetet förbättrar systemvetares arbetsmiljö

Report this content

Systemvetarna är den av Juseks utbildningsgrupper som är mest nöjd med sitt arbete. Samtidigt får endast hälften utlopp för sin kreativitet och endast två av tre upplever att de lär sig nytt i arbetet. Det gör systemvetarna mindre nöjda med jobbet. Jusek offentliggör idag en omfattande kartläggning av systemvetarnas arbetsmiljö och visar vilka faktorer som är viktigast för att förbättra deras välbefinnande i arbetet.

– De flesta systemvetare anser att de har en god arbetsmiljö. Det innebär att de arbetsgivare som vill rekrytera de bästa talangerna inte bara måste erbjuda en marknadsmässig lön utan också ett högt välbefinnande arbetet. Att stimulera lärandet i arbetet är en avgörande åtgärd för att förbättra systemvetarnas arbetsmiljö ytterligare, säger Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek.

Systemvetarna är Juseks minst stressade utbildningsgrupp och till skillnad från övriga grupper är kvinnor inte mer drabbade än män. Men det finns utmaningar. Endast hälften får utlopp för sin kreativitet och endast två av tre anser att de lär nytt i arbetet. Var tredje har inte tid att återhämta sig efter en period med mycket jobb och två av tio har svårt att sova på grund av tankar på jobbet. Kartläggningen påvisar ett tydligt samband: de systemvetare som är stressade har också ett lägre välbefinnande.

Juseks arbetsmiljöarbete har som utgångspunkt att det traditionella synsättet bör kompletteras med ett mer positivt perspektiv, där fokus läggs på faktorer som skapar välbefinnande i arbetet. Ett skäl till det är att ett högt välbefinnande gynnar innovation och produktivitet. Då systemvetarnas välbefinnande är relativt högt ställs höga krav på de arbetsgivare som vill rekrytera de bästa talangerna. Konkurrensen är hård och undersökningar visar att den yngre generationen är mer värderingsdriven. För att attrahera dem är en god arbetsmiljö en hygienfaktor.

– Arbetsmiljön är viktig för våra medlemmar och ett bredare perspektiv krävs för att förstå hur de mår på och av jobbet. Vi ser att systemvetarnas välbefinnande ökar i takt med att de upplever fler positiva aspekter av arbetet. Åtgärder i den riktningen förbättrar arbetsmiljön, men är också lönsamma. Ett aktivt arbetsmiljöarbete bör ses som en integrerad del av verksamhetens utveckling, säger Daniel Lind.


För mer information, kontakta Jusek: 
Daniel Lind, samhällspolitisk chef på Jusek, 070-665 29 90, daniel.lind@jusek.se  

Listan nedan visar de arbetsmiljöfaktorer som har det tydligaste sambandet med välbefinnandet – och därmed viktigast att prioritera om ambitionen är att förbättra systemvetarnas arbetsmiljö. 401 systemvetare som är medlemmar i Jusek ingår i undersökningen.

Viktigaste arbetsmiljöfaktorer för att förbättra IT- akademikernas välbefinnande i arbetet:

  1. Lärande i arbetet
  2. Möjlighet till återhämtning efter en period med mycket jobb
  3. Att verksamheten bedrivs effektivt
  4. Inflytande över vilka arbetsuppgifter som ska utföras
  5. Löpande stöd av närmaste chef
  6. Skälig lön som avspeglar arbetsinsatsen

Jusek organiserar ekonomer, jurister, personalvetare, samhällsvetare, kommunikatörer och IT-akademiker (tidigare systemvetare).