Nytt lovande angreppssätt för att läka ryggmärgsskador

Efter skador i hjärna eller ryggmärg är den läkande förmågan mycket begränsad och den som drabbas blir ofta permanent av med vissa funktionella förmågor. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu i tidskriften Cell att de har funnit en viktig mekanism som förklarar varför det ser ut så här. Med ett nytt angreppssätt har forskarna lyckats främja funktionsåterhämtning hos ryggmärgsskadade möss.

I många organ kan skadad vävnad repareras genom att det bildas nya celler av samma typ som de som gått förlorade. Men vid skador i det centrala nervsystemet bildas i stället en speciell typ av ärrvävnad, som hämmar den återbildande förmågan. Skador på hjärna och ryggmärg leder därför ofta till permanent bortfall av funktionella förmågor.

Man har länge ansett att ärrvävnaden blockerar nervfibrernas återväxt och att det är en förklaring till att funktionen inte återställs. Men ärrvävnaden är komplex och består av olika celltyper och molekyler och det har varit oklart exakt varför nervtrådarna inte klarar av att växa tillbaka efter skada. Genom studier på ryggmärgsskadade möss har forskare vid Karolinska Institutet nu identifierat en viktig mekanism som förklarar vad som gör att nervtrådarna inte kan växa genom ärrvävnaden.

– Fyndet ger en viktig förklaring till varför den funktionella återhämtningen är så begränsad efter skador i det centrala nervsystemet, säger Christian Göritz, docent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och Lau fellow vid Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Karolinska Institutet.

Förklaringen till att skador inte läker särskilt bra i hjärna och ryggmärg fann forskarna hos en viss sorts celler som ligger tätt intill blodkärlen. När forskarna hämmade ärrbildningen som drivs av just dessa celler klarade vissa nervfibrer att växa genom skadan och återfå kontakt med andra nervceller. Detta ledde till förbättrad funktionell återhämtning hos de ryggmärgsskadade mössen.

– Vidare studier behövs nu för att undersöka om den här kunskapen kan användas för att gynna återhämtningen hos människor med skador i centrala nervsystemet, säger Christian Göritz.

Forskningen har fått stöd av SciLifeLab, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Karolinska Institutet, the National Genomics Infrastructure, UPPMAX, Foundation for Science and Technology (Portugal), Hållstens Forskningsstiftelse, EU:s sjunde ramprogram, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Ming Wai Lau Centre for Reparative Medicine, Cancerfonden, JPND DACAPO-AD, Wings for Life Foundation, Tobias Stiftelsen, Stiftelsen för strategisk forskning och Torsten Söderbergs stiftelse.

Publikation: ”Reducing pericyte-derived scarring promotes recovery after spinal cord injury”David Oliveira Dias, Hoseok Kim, Daniel Holl, Beata Werne Solnestam, Joakim Lundeberg, Marie Carlén, Christian Göritz och Jonas Frisén. Cell, online 1 mars 2018, doi: 10.1016/j.cell.2018.02.004

För mer information, kontakta:
Christian Göritz, docent
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Tel: 08-524 873 64
Mobil: 076-297 38 05
E-post: Christian.Goeritz@ki.se

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar:

Om oss

KAROLINSKA INSTITUTETS PRESSTJÄNST Pressjour: Vardagar 8–20, helger 9-17 (från 29/6 till 6/8, 2018) Karolinska Institutet – ett medicinskt universitetki.se

Prenumerera

Media

Media