Karolinska Universitetssjukhuset leder ny EU- studie om hur livsstilsförändringar kan förebygga Alzheimer

Forskare från Karolinska Universitetssjukhuset ska i studien MIND-AD ta reda hur livsstilsfaktorer som fysisk träning, kosthållning och minnesträning kan hjälpa personer som nyligen fått sin alzheimerdiagnos. Studien leds av Miia Kivipelto, professor Karolinska Institutet och Temachef, Tema åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset.

Deltagarna får träna på gym två gånger i veckan under ledning av en fysioterapeut, träffa dietist och träna kognition med hjälp av ett datorprogram. De får ett schema att följa och ska även föra kostdagbok och träningsdagbok. En psykolog leder minnesträning utifrån ett anpassat datorprogram. Även muskelstyrka, kondition, blodtryck och blodsockernivåer kommer att mätas. Till studien knyts personer som ännu inte utvecklat demenssjukdom men är i en tidig fas av Alzheimers sjukdom.

I teamet som ska genomföra studien finns läkare, sjuksköterskor, psykologer, dietist och fysioterapeut.

– Nu tar vi tidigare gjord forskning om livsstilsfaktorer och Alzheimers sjukdom till nästa nivå. Vi vill först testa genomförbarhet och följsamhet till den multimodala interventionen och sen om och hur  ändring av livsstilsfaktorer kan ha betydelse för sjukdomen. Vi hoppas att vi ska kunna erbjuda patienter annat utöver läkemedel, säger Miia Kivipelto.

Kunskap tas från FINGER-studien som är världens första stora studie av många olika faktorer som hör samman med livsstilspåverkan vid alzheimerdemens. Resultaten från FINGER är världsunika och visar att en hälsosam livsstil kan förebygga kognitiv försämring hos personer som har ökat risk för demens. I MIND-AD har resultaten från FINGER anpassats till patienter som redan har Alzheimerdiagnos men ännu inte en demenssjukdom för att se om det med förändrade livsstilsfaktorer går att påverka sjukdomsförloppet. Deltagarna randomiserats i tre grupper; 1) multimodala intervention, 2) multimodal interventions plus intag av en medicinsk nutritionsprodukt och 3) kontrollgrupp (sedvanlig vård). Övergripande målet är att identifiera evidensbaserade preventiva åtgärder för denna patientgrupp AD som idag saknar evidensbaserade effektiva interventioner.

MIND-AD

MIND-AD är en EU-studie om effekter av påverkan av livsstilsfaktorer i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom (sk prodromal AD baserad på biomarkörer). Den första fasen omfattar 90 deltagare i Sverige och görs inom Tema Åldrande på Karolinska Universitetssjukhuset och i samarbete med Karolinska Institutet. Totalt deltar 150 patienter från fyra europeiska länder. MIND-AD tar resultaten från FINGER-studien vidare genom att testa effekterna av att påverka livsstilsfaktorer som träning kost, kognition och stimulans av sociala förmågor. MIND-AD står för Multimodal Preventive Trial for Alzheimer’s Disease

FINGER

FINGER-studien är den första interventionsstudien i världen som visar att det går att förebygga minnesstörningar. Studien visar att kostråd, fysisk träning och kognitiv träning samt kontroll av vaskulära riskfaktorer som högt blodtryck, blodsocker och blodfetter har positiv betydelse för hjärnan. Studien har publicerats i Lancet och leddes av Miia Kivipelto, professor Karolinska Institutet Temachef, Tema åldrande, Karolinska Universitetssjukhuset. FINGER står för Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability.

Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88                                  
kim.sjolund@sll.se

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.