Kommunalarnas ekonomi

Svenska Kommunalarbetareförbundet, Box 19039, 104 32 Stockholm 18 november 1999 Ny rapport: Kommunalarnas ekonomi bättre Många ändå beroende av bidrag Fler arbetstillfällen, längre arbetstid och låg inflation kommer att ge kommunalarna i genomsnitt en bättre hushållsekonomi. Men höjda barnbidrag och maxtaxa på dagis måste till för att barnfamiljerna ska få åtminstone en liten marginal utöver livets nödtorft. Det visar Kommunals rapport ”Kommunalarnas hushållsekonomi 1991-1999”. -Rapporten visar hur betydelsefull den generella välfärdspolitiken är. Många av dem som sliter inom vård och omsorg och med andra välfärdstjänster klarar sig inte utan bidrag, bland annat för att deras arbete är undervärderat. Därför är det viktigt för oss som fack att påverka politiken, säger Kommunals förbundsordförande Ylva Thörn. Enligt rapporten låg reallönerna för Kommunals medlemmar i stort sett stilla mellan 1982 och 1994. De löneökningar som syntes på lönebeskedet åts upp av en hög inflation. Men sedan 1995 har kommunalarnas reallöner ökat. Trots detta har medlemmarna halkat efter i förhållande till andra grupper, som t ex industriarbetare och sjuksköterskor, som haft en ännu bättre löneutveckling. 1982 tjänade en sjuksköterska i snitt 15 procent mer än en kommunalare. 1998 hade gapet ökat till 27 procent. Barn kostar mycket Utredningen redovisar ekonomin för ett antal typfamiljer. Det blir tydligt att barn har kostat väldigt mycket under 90-talet. En ensamstående heltidsarbetande undersköterska med två barn hade 1991 ett "återstående konsumtionsutrymme" på 2100 kr. I år får hon bara 700 kr över när de nödvändiga utgifterna är betalda - alltså en minskning med 1400 kronor. Den heltidsarbetande undersköterskan utan barn har också förlorat, men bara 400 kronor: Från ett överskott på 2 300 kr 1991 till ett överskott på 1 900 i år. Mönstret är detsamma för familjer med två vuxna försörjare: de utan barn har förlorat någon eller några hundralappar, de med barn har förlorat tusentals kronor. Ju fler barn, desto sämre ekonomi. Detta gäller familjer i hyreslägenheter. Många familjer i eget hus har tack vare de låga räntorna rent av fått det bättre. Sänkta bidrag slår hårt Hur viktiga bidragen kan vara i visas genom flera exempel i rapporten. Viktgast är bidragen för den av rapportens typfamiljer som består av en ensamstående undersköterska som jobbar 75 procent, har två förskolebarn och bor i en hyresfyra. Av hennes inkomster på 14 100 kr består nästan hälften, 47 procent, av bidrag. Hennes lön efter skatt är 7 500 kr och bidragen uppgår till 6 600 kr, fördelade så här: Barnbidrag 1500 bostadsbidrag 2700 underhållsstöd 2400 Att sänka bidragen för att kunna sänka skatten, som de borgerliga partierna vill, slår hårt mot dem som lever på marginalen. Kvinnan i exemplet betalar ”bara” 3 400 kr i skatt, d v s långt mindre än bidragen på 6 600 kr hon får. För att få ihop till sina 14 100 kr utan bidrag och med samma skatt som idag, skulle hennes lön behöva öka till drygt 22 000 kr. Rapporten finns på vår hemsida www.kommunal.se Ytterligare upplysningar: Peder Unander. Tel 08 728 28 00. E-post: peder.unander@kommunal.se

Om oss

Över en halv miljon människor runt om i hela landet. Med viktiga jobb, värda att älska, dygnets alla timmar. Inom fler än 230 yrken. Det är vi som är Kommunal. Vi bemannar den välfärdsmotor som får Sverige att fungera, de ekonomiska hjulen att snurra och gör människors liv bättre. www.kommunal.seKontakt presstjänst: 010-442 71 30

Prenumerera

Dokument & länkar