Investeringsledd konjunktur når sin topp 2018

Den rådande högkonjunkturen i Sverige kulminerar i år. Nästa år präglas av en mer avtagande
tillväxt bland annat på grund av minskande inhemska bostadsinvesteringar.
BNP-tillväxten hålls istället uppe av en stigande efterfrågan på svenska
exportprodukter. Samtidigt fortsätter företagens svårigheter att rekrytera
arbetskraft med efterfrågad kompetens. Detta bidrar till att löneökningstakten gradvis
stiger. Detta enligt Konjunkturinstitutets nya prognos som publiceras i dag.

Svensk export tar fart ordentligt under hösten och uppgången fortsätter nästa år. Det understödjer styrkan i industrikonjunkturen. Tillsammans med det goda vinstläget stimulerar detta industrins investeringar som liksom i fjol ökar med nästan 5 procent både i år och nästa år. Även i många tjänstebranscher och i den offentliga sektorn växer investeringarna relativt starkt i år.

En annan bild visar bostadsinvesteringarna som faller tillbaka det andra kvartalet i år. Den prognostiserade nedgången i bostadsinvesteringarna innebär att den totala tillväxten i investeringar bromsar in kraftigt nästa år och ger då inte något bidrag alls till BNP-tillväxten. Det finns dock fortfarande en underliggande styrka i bland annat investeringar, arbetsmarknad och offentliga finanser. Finanspolitiken är expansiv i år och det offentliga finansiella sparandet faller tillbaka trots högkonjunkturen. Under åren 2019−2022 bedöms sammantaget utrymmet för ofinansierade reformer uppgå till drygt 110 miljarder kronor. Att bibehålla personaltätheten i offentligt finansierade välfärdstjänster skulle under samma period innebära ungefär motsvarande belopp i ökade utgifter, inklusive en viss standardhöjning i linje med historiskt mönster.

Stark arbetsmarknad börjar driva på lönerna

Sysselsättningstillväxten bromsar in i år och nästa år. Det beror bland annat på att byggbranschens behov minskar framöver och minskad efterfrågan från offentlig sektor. Nästa år står tjänstebranscherna ensamt för i stort sett hela uppgången i sysselsättningen.

Mot bakgrund av att bristen på kompetent arbetskraft förblir högre än normalt fortsätter löneökningarna i näringslivet att stiga framöver och når något över 3 procent nästa år. Den tilltagande löneökningstakten bidrar till att kostnadstrycket stiger i företagen. Tillsammans med ett fortsatt gott efterfrågeläge, höga energipriser och den svaga kronan bidrar detta till att inflationen stabiliseras kring 2 procent 2018 och 2019. Det dröjer dock till våren 2019 innan Riksbanken börjar höja reporäntan.

Läs hela rapporten på www.konj.se

För ytterligare information kontakta:

Ylva Hedén Westerdahl, prognoschef, 08-453 59 72
Sarah Hegardt Grant, informationschef, 08-453 59 11

Taggar:

Om oss

Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och bedriver forskning med anknytning till detta. Institutet, som grundades 1937, är en statlig myndighet under Finansdepartementet. I likhet med andra myndigheter har KI en självständig ställning. Vårt analysarbete och forskning bedrivs utan politisk hänsyn. Vi är cirka 60 anställda.

Prenumerera