Stark tillförsikt bland företagen

Barometerindikatorn steg 1,6 enheter i januari, från 110,3 i december till 111,9. Det är andra månaden i rad som indikatorn överstiger 110 vilket visar på en betydligt starkare ekonomisk tillväxt än normalt. Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg rejält medan indikatorerna för bygg- och anläggningsverksamhet, detaljhandel och privata tjänstenäringar föll något. Samtliga företagsindikatorer ligger dock kvar på mycket höga nivåer och fortsätter att indikera en starkare eller betydligt starkare tillförsikt än normalt. Hushållens konfidensindikator föll tillbaka något igen efter förra månadens ökning och fortsätter att signalera att hushållen är mer pessimistiska än normalt. Skillnaden i synen på den egna och den svenska ekonomin består dock och pessimismen avser endast den svenska ekonomin.
Hushållens syn på sin egen ekonomi är fortsatt ljusare än normalt.

Tillverkningsindustrin vittnar om starkt läge

Tillverkningsindustrins konfidensindikator steg från 115,1 i december till 120,8 i januari och signalerar om ett betydligt starkare läge än normalt. Uppgången förklaras av att en ökad andel företag anser att färdigvarulagren är för små (vilket bidrar positivt till uppgången i konfidensindikatorn) samt av mer positiva omdömen om orderstockarnas storlek. De förbättrade omdömena är i sin tur främst hänförbara till investeringsvaruindustrin. Industriföretagens produktionsplaner på tre månaders sikt har justerats ner en aning sedan december, men är fortfarande mer optimistiska än normalt.

Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet föll från 112,8 i december till 110,3 i januari, men indikerar trots nedgången ett fortsatt mycket starkt läge. Nedgången förklaras av att byggföretagens mycket optimistiska anställningsplaner på tre månaders sikt dämpats något. De är dock fortfarande betydligt högre än det historiska genomsnittet. Företagens samlade omdöme om orderstockarnas storlek i nuläget har inte ändrats nämnvärt utan fortsätter att vara betydligt mer positivt än normalt.

Detaljhandelns konfidensindikator sjönk med 1,5 enheter till 114,4 i januari. Nedgången till trots signalerar den, för sjätte månaden i rad, om ett mycket starkare läge än normalt. Alla tre ingående frågor drog ner indikatorn. De senaste tre månadernas försäljningstillväxt uppges ha skett i något mindre omfattning än vad som rapporterades förra månaden och förväntningarna på försäljningsvolymen på tre månaders sikt är något mindre optimistiska. Dessutom är företagen marginellt mer negativa om storleken på nuvarande varulager än i december.

Konfidensindikatorn för de privata tjänstenäringarna föll 1,8 enheter i januari, från 106,3 i december till 104,5. Främst förklaras nedgången av något mindre optimistiska förväntningar på efterfrågeutvecklingen. Förväntningarna är dock fortfarande mer optimistiska än normalt. Andelen tjänsteföretag som uppger att den egna verksamheten har förbättrats de senaste tre månaderna är i stort sett oförändrad liksom andelen som rapporterar att efterfrågan har ökat. Bägge andelarna ligger något över sina historiska genomsnitt.

Hushållen mindre positiva om sin privatekonomi

Hushållens konfidensindikator föll 1,1 enheter i januari, till 97,5. Värdet signalerar att hushållen fortsätter att vara mer pessimistiska än normalt. Nedgången förklaras av att hushållens förväntningar på sin egen ekonomi på tolv månaders sikt sjunkit något samt att en något lägre andel hushåll anser att det är rätt tidpunkt att köpa kapitalvaror just nu. Synen på den svenska ekonomin blev däremot mindre negativ i januari, både när det gäller nuläget och utvecklingen på tolv månaders sikt.

Läs hela Konjunkturbarometern och ta del av statistiken på www.konj.se

För ytterligare information:

Maria Billstam, chef för Konjunkturbarometern 08-453 59 04 (även mobil)

Sarah Hegardt Grant, informationschef 08-453 59 11 (även mobil)


Taggar:

Om oss

Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används som beslutsunderlag för den ekonomiska politiken i Sverige. Vi analyserar den ekonomiska utvecklingen både i Sverige och internationellt och bedriver forskning med anknytning till detta. Institutet, som grundades 1937, är en statlig myndighet under Finansdepartementet. I likhet med andra myndigheter har KI en självständig ställning. Vårt analysarbete och forskning bedrivs utan politisk hänsyn. Vi är cirka 60 anställda.