Horace Engdahl om Arkadien sett från Bergshamra, 6/5

Report this content

I dag, den 28 april, släpps biljetterna till föreläsning nummer fem i serien Vingslag över Haga. Föreläsningen hålls den 6 maj klockan 15.00 i Konstakademiens Hörsal.

Fri entré men OBS! föranmälning krävs och kan göras på konstakademien.se/haga.

Gustaf Philip Creutz skrev som ung hovkavaljer i Stockholm den dikt i vilken den svenska pastorala poesin äger sitt yppersta mästerverk, Atis och Camilla (1761). Senare kom han att som ambassadör i Paris ha en nyckelroll i Gustaf III:s utrikespolitik och kulturpolitik. Under dessa år kom han i kontakt med det nya engelska idealet av naturhärmande parker och uppmuntrade kungen att anknyta till det.

När Creutz kallades hem till Sverige 1783 för att bekläda posten som kanslipresident, arrenderade han ett stycke mark inom Bergshammars gård i avsikt att anlägga en villa vid norra stranden av Brunnsviken, till vilken skulle höra en engelsk lustpark. Vid hans bortgång två år senare avbröts arbetet på villan, men parken hade redan hunnit anläggas efter en ritning av Fredrik Magnus Piper och upptar den udde i Bergshamra som kungen efter sin hemkomst från Italien lät omdöpa till Tivoli.

Området är idag något igenvuxet men bevarar tillräckligt mycket av sin karaktär för att man skall kunna uppfatta avsikten att förvandla Brunnsvikens svenska natur till ett Arkadien, där verklighet och poesi, nordisk och klassiskt förenades, liksom Creutz i sin diktning hade sammanfört ”svenska ljud och grekisk anda”. Utifrån denna episod i vår litteraturhistoria och i traktens gestaltning kan man belysa hur moraliska, politiska, ekonomiska och estetiska motiv sammanflätades till en oupplöslig helhet i den gustavianska tidens strävanden.

Föreläsningen hålls av Horace Engdahl, författare, ledamot av Svenska Akademien

Media

Media