Crafoordpristagare tar emot priset ur H.M. Konungens hand

Report this content

H.M.K. Carl XVI Gustaf delar idag ut Crafoordpriset – ett av Sveriges mest prestigefulla vetenskapliga utmärkelser – på Kungl. Vetenskapsakademien. I år delas priset ut i två kategorier, astronomi och matematik, och prissumman är 6 miljoner kronor per priskategori. 

Mottagarna av Crafoordpriset 2016 i astronomi, Roy Kerr, professor vid University of Canterbury, Christchurch, Nya Zeeland och Roger Blandford, professor vid Stanford University, CA, USA, får priset ”för grundläggande arbeten avseende roterande svarta hål och deras astrofysikaliska konsekvenser”. Priset i matematik går till Yakov Eliashberg, professor vid Stanford University, CA, USA, ”för utvecklingen av kontakt- och symplektisk topologi och banbrytande upptäckter av rigiditets- och flexibilitetsfenomen”.

Roger Blandford växte upp granne med Newtons hem i Lincolnshire och blev tidigt intresserad av vetenskap. Han lånade böcker om astronomi på biblioteket. Medan astronomin var hans första kärlek var han också intresserad av matematik och kemi, men när han började på universitetet i slutet av 60-talet var det fysik han startade med. Efter grundutbildningen kom han under sin handledare, sir Martin Rees, så småningom i kontakt med roterande svarta hål och de jetströmmar av energi och materia som de ger upphov till.

Under sextiotalet hade utvecklingen inom astronomi verkligen gått framåt. Dels började utvecklingen med röntgenteleskopi, man upptäckte kvasarer, mikrovågsobservationer samt Pulsarer eller neutronstjärnor. I början av sextiotalet hade också Roy Kerr matematiskt beskrivit det roterande svarta hålet. Han arbeten omkring roterande svarta hål och jetströmmarna ut från dessa har varit banbrytande för förståelsen av svarta hål.

Blandford etablerade Kavli Institute vid Stanford University och var dess ledare i tio år, har sedan några år börjat forska igen och är intresserad av att fortsätta forska om svarta hål, men också inom nya områden.

Roy Kerr tog gick efter avslutad skolgång direkt in på tredje året på matematikprogrammet på University of Canterbury. Men det var som 29-åring under en period i Austin, TX, USA, som han kom med den avgörande matematiska lösningen av roterande svarta hål. Hans lösning presenterades i en vetenskaplig tidskrift och är en och en halv sida lång.

Han berättar själv att han trodde det förväntades av unga forskare att göra den här sortens vetenskapliga genombrott hela tiden.

Yakov Eliashberg tog sin doktorsexamen i dåvarande Leningrad 1972 och arbetade under en period med annat än matematisk forskning, bland annat undervisning och arbete med datorprogrammering. Han tog sig ur Sovjet 1988 och blev 1989 utsedd till professor i matematik vid Stanford University, CA, USA. Inom sitt område, kontakt- och symplektisk topologi, söker han gränser mellan rigiditets- och flexibilitetsfenomen.

I eftermiddag får de ta emot det internationellt ansedda Crafoordpriset ur H.M. Konungens hand. 

Presskontakt:
Hans Reuterskiöld, pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien, 08-673 95 44, 070-673 96 50, hans.reuterskiold@kva.se

Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras
i
nflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.

Fakta om Crafoordpriset: Kungl. Vetenskapsakademien mottog 1980 en betydande donation från industrimannen Holger Crafoord, verksam i Lund, och hans maka Anna-Greta. Donationen ligger till grund för Anna-Greta och Holger Crafoords fond vars ändamål är att främja grundforskning inom matematik och astronomi, biovetenskaper (i första hand ekologi), geovetenskaper och polyartrit (ledgångsreumatism). Priset är internationellt och delas ut till forskare som gjort avgörande insatser inom sitt område. Det är tänkt att komplettera Nobelpriset ämnesmässigt, ämnet polyartrit finns med maa av reumatism inom Crafoordfamiljen. Utdelningen sker till ett område per år i en viss turordning. 1982 delade Vetenskapsakademien ut Crafoordpriset för första gången. Prissumman är 6 miljoner svenska kronor per pris.