Ekonomipriset 2017 - Att integrera ekonomi med psykologi

Report this content

Richard H. Thaler har utvecklat analysen av ekonomiskt beslutsfattande med psykologiskt välgrundade antaganden. Genom att undersöka konsekvenserna av begränsad rationalitet, sociala preferenser och bristande självkontroll har han visat hur dessa mänskliga karaktärsdrag styr såväl individuella beslut som utfall på marknader på ett förutsägbart sätt.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2017 till

 

Richard H. Thaler, University of Chicago, IL, USA

”för hans bidrag till beteendeekonomi”

 

Begränsad rationalitet: Thaler utvecklade teorin för mental bokföring, som förklarar hur människor förenklar finansiella beslut genom att skapa separata konton i sitt medvetande; och baserar varje enskilt beslut på dess effekt inom ett av dessa konton snarare än dess effekt på hela förmögenheten. Han visade också hur så kallad förlustaversion kan förklara varför vi värderar samma föremål betydligt högre när vi äger det än när vi inte gör det, ett fenomen som Thaler döpte till ägandeeffekten. Thaler är en av grundarna av forskningsområdet beteendefinans, som studerar hur kognitiva begränsningar hos investerare påverkar finansiella marknader.

Sociala preferenser: På detta område har Thalers teoretiska och experimentella forskning om rättvisa varit inflytelserik. Han visade hur konsumenternas känsla för rättvisa kan få företag att avstå från att höja sina priser i tider av ökande efterfrågan, men inte i tider av ökande kostnader. Tillsammans med 2002 års ekonomipristagare Daniel Kahneman och med Jack Knetsch utformade han diktatorspelet, ett experimentellt verktyg som senare använts för att mäta rättviseattityder i hundratals studier världen över.

Bristande självkontroll: Thaler har kastat nytt ljus över den urgamla observationen att det kan vara svårt att hålla sina nyårslöften. Tillsammans med Hersh Shefrin visade han hur man kan analysera självkontrollproblem inom ramen för en så kallad planner-doer-modell. En liknande ansats används numera inom modern psykologi och neurovetenskap för att beskriva spänningen mellan långsiktig planering och kortsiktigt handlande. Vi faller ofta för kortsiktiga frestelser och överger våra långsiktiga intentioner att spara mer för ålderdomen, eller att leva ett hälsosammare liv. I sin tillämpade forskning visade Thaler hur puffar eller nudges, ett begrepp Thaler själv har myntat – kan hjälpa människor till bättre självkontroll exempelvis i sitt pensionssparande.

Richard Thalers samlade bidrag har byggt en bro mellan ekonomiska och psykologiska analyser av beslutsfattande. Hans empiriska resultat och teoretiska insikter har varit avgörande för att skapa det nya och snabbväxande forskningsfältet beteendeekonomi, som haft ett djupgående inflytande på många områden av ekonomisk forskning och politik.

Mer information, populärvetenskaplig text och illustrationer som är fria att använda i redaktionellt syfte finns på:

www.kva.se/ekonomipriset2017

www.kva.se/prizeeconomicsciences2017

Pristagare

Richard H. Thaler, född 1945 (72 år) i East Orange, NJ, USA. Fil.dr 1974, University of Rochester, NY, USA. Charles R. Walgreen Distinguished Service Professor of Behavioral Science and Economics vid The University of Chicago Booth School of Business, IL, USA.

Richard H. Thaler, The University of Chicago Booth School of Business, IL, USA

Prissumma: 9 miljoner svenska kronor.

 

Kontakt

Presskontakt

Jessica Balksjö Nannini, pressansvarig, Kungl. Vetenskapsakademien
jessica.balksjo@kva.se, +46 8 673 95 44, +46 70 673 96 50

Sakkunnig

Peter Gärdenfors, ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Kungl. Vetenskapsakademien
peter.gardenfors@lucs.lu.se, +46 70 914 62 46

Magnus Johannesson, ledamot av Kommittén för priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, Kungl. Vetenskapsakademien
magnus.johannesson@hhs.se, +46 70 054 10 77

 

Kungl. Vetenskapsakademien, stiftad år 1739, är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Akademien tar särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik, men strävar efter att öka utbytet mellan olika discipliner.