Anpassa skolpengen efter elevernas förutsättningar

Report this content

Utbildningsminister Jan Björklund föreslår idag nya metoder för att höja läraryrkets status och få en bättre skola. Bland annat vill ministern att skolpengen ska anpassas efter elevens socioekonomiska förutsättningar. Detta är helt i linje med vad Lärarnas Riksförbund tidigare föreslagit, och förbundsordförande Metta Fjelkner välkomnar förslagen.

I en debattartikel i SvD (30 mars, 2013) föreslog Lärarnas Riksförbund tillsammans med sju LO-förbund att skolpengen ska följa elevernas socioekonomiska förutsättningar och att resurserna ska fördelas dit där de mest behövs. Detta är i linje med vad Jan Björklund föreslår idag.

-          En central orsak till skolans misslyckande ligger i de kraftigt skilda ekonomiska förutsättningarna i olika kommuner. Staten måste ta ett grepp om skolan och se till att resurserna kommer dit de behövs mest. Vi har ett eget förslag på finansieringsmodell för detta. Det går att omfördela resurserna så att de gör mer nytta för utsatta grupper. Det ska inte spela någon roll var eleverna kommer ifrån eller vilken utbildningsnivå deras föräldrar har. Vi ska ha en likvärdig skola, det är målet, säger Metta Fjelkner.

Idag går för lite av skolans resurser till undervisning. Vi ligger lågt jämfört med OECD -genomsnittet. Istället har Sverige högre kostnader för kommunal administration och ineffektiv resursallokering. Sverige borde öka undervisningskostnaden däribland lärarlönerna och minska kostnaden för administration anser Lärarnas Riksförbund.

Utbildningsminister Jan Björklund föreslår vidare att det ska bli svårare att komma in på landets lärarutbildningar. Metta Fjelkner välkomnar att kraven höjs och menar att det är ett nödvändigt steg för att läraryrket ska kunna uppvärderas.

-          Jag välkomnar att kraven höjs, det är viktigt. Men man ska inte inbilla sig att alla som går idag inte håller måttet. Jag vill understryka att det finns massor av engagerade, intresserade och duktiga studenter på våra lärarutbildningar. Men det skulle behövas några ytterligare markörer för att visa att lärarutbildningen inte är något som vem som helst klarar av. Exempelvis att lärare i grundskolan och gymnasiet måste få högre löneläge än idag. Det skulle vara en klar och tydlig signal på att de som är ansvariga för skolan uppskattar lärarnas viktiga arbete, ett arbete som kräver stora kunskaper och förmågor, säger Metta Fjelkner.

För kommentarer:
Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, 070-262 27 68
För upplysningar:
Frida Ekberg, pressansvarig, Lärarnas Riksförbund, 070-273 15 55

Lärarnas Riksförbund – det akademiska förbundet för behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund organiserar främst lärare i ungdomsskolan och vuxenutbildningen. Vi organiserar  majoriteten av landets studie- och yrkesvägledare. Tyngdpunkten finns i gymnasiet och högstadiet, där de flesta lärarna är medlemmar i Lärarnas Riksförbund.