Flockdjur eller ensamvarg? Gener bakom sällskaplighet hos höns identifierade

Fem gener som påverkar beteende relaterat till sällskaplighet hos kycklingar har identifierats av forskare vid Linköpings universitet. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende. Den nya studien, som publiceras i Genetics, är den första som kopplar generna till socialt beteende.

Fem gener som påverkar beteende relaterat till sällskaplighet hos kycklingar har identifierats av forskare vid Linköpings universitet. Flera av generna har tidigare kopplats till funktioner i nervsystemet eller beteende. Den nya studien, som publiceras i Genetics, är den första som kopplar generna till socialt beteende.

Sällskaplighet och socialt beteende omfattar ett brett spann av beteenden. Hundar som söker kontakt med människor och honungsbin som ger varandra information om var bra föda finns genom en invecklad bidans är två exempel från djurvärlden. Men vad är det som styr socialt beteende?

– Genom att hitta gener som ligger bakom variationer i socialt beteende kan vi förstå hur det formas och hur socialt beteende kontrolleras på genetisk nivå. Varför en del människor eller djur är mer sällskapliga och andra mer självständiga är ett sådant exempel, säger Dominic Wright, universitetslektor vid institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), som har lett studien.

För att titta närmare på detta använde forskarna en korsning mellan tamhöns och deras vilda anfader, röda djungelhöns. Forskargruppen AVIAN vid Linköpings universitet är en av få i världen som har en egen population av djungelhöns. Under 8 000 år har människan valt ut de individer som har önskvärda egenskaper och låtit dem para sig, en process som kallas domesticering. Som följd av domesticering skiljer sig tamhöns och djungelhöns sociala beteenden åt. Exempelvis är röda djungelhöns vanligtvis försiktigare med att närma sig andra höns, men tillbringar mer tid med sina artfränder när de väl har tagit kontakt. Genom att korsa domesticerade höns och djungelhöns i flera generationer får forskarna fram kycklingar som uppvisar en stor variation i socialt beteende.

Forskarna mätte sällskaplighet genom att placera kycklingar i en ny miljö och observera i vilken utsträckning de sökte kontakt med andra kycklingar i den stora lådan. En mer social, eller möjligen mer ängslig, kyckling skyndar sig snabbare bort till de andra kycklingarna och använder mindre tid till att utforska den nya miljön. Forskarna mätte också uttrycket av gener i en av de regioner i hjärnan som reglerar socialt beteende, hypotalamus. Genom att korrelera beteende, genuttryck och genetiska varianter med varandra, identifierade forskarna fem gener som tycks påverka aspekter av socialt beteende.

– Även om dessa gener har associerats med beteende eller funktioner i nervsystemet tidigare, är det här första gången som de även visas kunna kontrollera socialt beteende. Vi såg också att flera av generna påverkar både socialt beteende och ångest hos kycklingarna, säger Dominic Wright.

Forskningen har gjorts med stöd av anslag från Carl Tryggers Stiftelse, Vetenskapsrådet, FORMAS och Europeiska forskningsrådet ERC.

Artikeln:Genetics and genomics of social behavior in a chicken model”, M. Johnsson, R. Henriksen, J. Fogelholm, A. Höglund, P. Jensen och D. Wright, (2018) Genetics, publicerad online 1 maj 2018, doi: 10.1534/genetics.118.300810

För mer information, kontakta gärna:

Dominic Wright, universitetslektor, dominic.wright@liu.se, 013–28 12 42

Pressmeddelandet skickat av:
Karin Söderlund Leifler
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-281395 eller 073-4170159
karin.soderlund.leifler@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Prenumerera

Multimedia

Multimedia