Högre utbildning när arbetsmarknaden sviker

Barn till invandrade föräldrar skaffar sig en högskoleutbildning i större utsträckning är barn till svenskfödda föräldrar med samma utbildningsnivå. Tendensen är särskilt stark när föräldrarna diskrimineras på arbetsmarknaden.

- Grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden hittar en kompensatorisk strategi. Inte sällan består den av en universitetsutbildning.

Det säger Susanne Urban, migrationsforskare vid REMESO, Linköpings universitet. Hon har i en stor registerstudie undersökt utbildningsnivån hos barn till invandrade föräldrar. Studiematerialet består av närmare 290 000 barn som gick ut grundskolan åren 1990-1992. I en stor databas, som hålls av Statistiska Centralbyrån, har hon följt upp vilka av dem som har en universitetsexamen fjorton år senare, dvs 2004-2006.

Generellt gäller att barn oftare skaffar sig en högskoleutbildning jämfört med sina föräldrar, även barn med svenskfödda föräldrar. Men tendensen är ännu starkare bland barn till invandrade föräldrar, särskilt från vissa regioner. De som sticker ut är Iran, Spanien, Grekland, f.d. Jugoslavien och Asien.

För svenskfödda föräldrar gäller: 35 procent av dem har en universitetsutbildning, och 46 procent av deras barn. Motsvarande siffror för föräldrar födda i Iran är 38 respektive 56 procent och för Grekland 12 respektive 39 procent.

Susanne Urban studerade också sambandet mellan barnens utbildningsnivå och föräldrarnas diskriminering. Den senare mätte hon genom att jämföra den högst utbildade förälderns lön med medianlönen för personer med samma utbildningsnivå och kön. Ju lägre lön, i förhållande till genomsnittet, desto högre grad av diskriminering. Generellt har utlandsfödda lägre löner jämfört med infödda om hänsyn tas till kön, ålder, nivå och typ av utbildning. Slutsatsen i den nu aktuella studien blir att barn till invandrade föräldrar som diskrimineras på arbetsmarknaden tenderar att satsa ännu mer på en högre utbildning.

- Andra faktorer påverkar förstås också, till exempel det omgivande samhällets normer och förväntningar i grund- och gymnasieskolan. Men vi kan konstatera att universitetsutbildning verkar användas som en kompensatorisk strategi för barn till invandrade föräldrar, särskilt i de grupper som utsätts för diskriminering på arbetsmarknaden.

Resultaten av studien har presenterats i en artikel, publicerad i International Migration Review: University education as a compensation strategy among second generation immigrants. Läs mer om REMESO, Avdelningen för forskning om etnicitet, migration och samhälle

Susanne Urban nås på 011-363022, susanne.urban@liu.se

Anika Agebjörn, vetenskapsredaktör, 013-281334, 0709-791334 anika.agebjorn@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Prenumerera