Regeringen måste säkra ekonomiskt skydd för drabbade växtodlare

Sveriges växtodlare löper allt större risk att få odlingarna ödelagda. Växter riskerar att drabbas av smittsamma angrepp som tidigare inte etablerats i landet. Hittills har svenska odlare – till skillnad mot drabbade djuruppfödare – inte kunnat få ersättning även om hela skördar eller planteringar tvingats röjas.

Idag lämnade Jordbruksverket över ett förslag om ekonomiskt skydd för drabbade växtodlare till regeringen. Utredningen föreslår att trädgårds- och växtodlare ska kunna få ersättning vid angrepp där Jordbruksverket kräver åtgärder som kan leda till stora kostnader för lantbrukaren på grund av bekämpning av smittan, förlorat växtvärde och produktionsbortfall.

– LRF har kämpat i över 20 år för att odlare som drabbas av smittsamma växtangrepp får samma typ av ersättning som djuruppfödare vars besättningar exempelvis drabbas av mul- och klövsjuka, säger Marcus Söderlind, ordförande för LRF Trädgårdsdelegation.

I år har två svåra skadegörare drabbat svenska växtodlingar. Dels potatiskräftan och en rotgallnematod, som inte tidigare konstaterats i Sverige, som båda är förödande för potatis. I de fallen rör det sig om att även jorden smittats och det tar flera år innan samma gröda kan odlas igen på den smittade marken. Hittills har drabbade lantbrukare i princip stått helt ersättningslösa.

– De här främmande skadegörarna kan komma in i odlingen på olika sätt. Via utsäde, plantmaterial eller emballage som kommer från andra länder inom eller utanför EU. Med klimatförändringar och ökad globalisering ökar riskerna ytterligare. Därför är det viktigt att regeringen skyndsamt hanterar Jordbruksverkets förslag, säger Marcus Söderlind.

Om lantbrukare kan få ersättning vid skadeangrepp ökar troligen lantbrukarens beredskap för att på ett tidigt stadium uppmärksamma skador och tidigare kunna stoppa de smittsamma angreppen.

Redan 2011 genomförde Jordbruksverket en utredning som kom fram till att växtodlare borde få omfattas av samma typ av ersättningssystem som djuruppfödare. Regeringen valde då att ge Jordbruksverket i uppdrag att vidga och fördjupa analysen.

– Nu får regeringen denna bredare analys och det är hög tid att växtskadegörare jämställs med djursjukdomar. Vi hoppas även att regeringen redan nu är beredd att kompensera de odlare som drabbats hårt av angreppen i år, säger Marcus Söderlind.

För mera information, kontakta LRF pressavdelning, 08-787 57 77

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB  

www.lrf.se

Taggar:

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 15 år i rad och vid årsskiftet 2011/2012 hade LRF 171 807 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Nästan alla lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen, är medlemmar i LRF. LRFs medlemmar driver 90 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. www.lrf.se

Prenumerera