Svensk julgran årets klimatjulklapp

En nyhuggen svensk julgran kan vara julens bästa klimatinsats.  Granen har tagit upp och lagrat cirka 11 kilo koldioxid från atmosfären. Dessutom gör granen ytterligare en klimatinsats när den kastats ut.

En svenskodlad julgran på cirka 2,2 meter med en vikt på tolv kilo har under sin tioåriga uppväxt fångat koldioxid ur atmosfären och förvandlat den till bark, grenar och barr. Koldioxid är nödvändig för tillväxten. Det är fascinerande att julgranen främst lever av atmosfären och inte av jorden.

Totalt köper Sveriges konsumenter i år tre miljoner julgranar som bundit 9 miljoner kilo kol. Omräknat till växthusgasen koldioxid, CO2, motsvarar det 33 miljoner kilo. 

Den klassiska rödgranen är fortfarande den vanligaste granen i svenska hem. Det är även den vanligaste trädsorten i Sveriges skogar och samma gran som används inom skogsbruket.

De unga granarna drivs upp från frön i plantskolor. I skyddad miljö får de växa i tre till fyra år upp till cirka 30 centimeters höjd innan de säljs vidare till julgransodlare runt om i landet. Där planteras granarna oftast ut på åkermark och får växa i ytterligare fem till åtta år innan de huggs.

Granarnas klimatinsats är dubbel. När julfirandet är över samlas de flesta granar in och flisas för att återvinnas som energi i värmeverk. På så sätt används den uttjänta julgranen i ny klimattjänst som ersättning till olja, kol och andra miljöovänliga energislag.

– Granarna blir utmärkt bioenergi. Det är en viktig klimatinsats att köpa en riktig gran istället för en plastgran, säger Hilda Runsten, expert på klimat och energi på LRF, Lantbrukarnas Riksförbund.

I år finns cirka 280 organiserade julgransodlare i Sverige, de flesta är enmansföretagare. Det stora nordiska julgransodlarlandet är Danmark med 3 500 odlare. Totalt odlas julgran på cirka 450 hektar mark i Sverige.

Julgran klimathjlte

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB 

www.lrf.se

Taggar:

Om oss

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för de gröna näringarna. LRFs medlemsantal har ökat 15 år i rad och vid årsskiftet 2011/2012 hade LRF 171 807 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. Nästan alla lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen, är medlemmar i LRF. LRFs medlemmar driver 90 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. www.lrf.se

Prenumerera

Media

Media