Nya rön om sockrad kost och allvarlig hjärtsjukdom

Vilket samband finns mellan mat och dryck med tillsatt socker och allvarlig hjärtsjukdom? Frågan är tidigare dåligt belyst i forskningen, men nu finns för första gången en mer omfattande studie från Lunds universitet som bidrar med ledtrådar.

  Fokus i studien är på sackaros. Sackaros finns naturligt i frukt och grönsaker, men huvuddelen av vårt intag sker via tillsatt sackaros. Förutom i sötade drycker, kakor och godis kan sackaros finnas tillsatt i en mängd vanliga livsmedel, t.ex. mejeriprodukter, bröd och sylt/marmelad. I Sverige är sackaros den vanligaste formen av tillsatt socker.

- För det stora flertalet verkar inte konsumtionen av tillsatt socker vara ett problem när det gäller just det vi undersökt, dvs. risken att utveckla hjärtinfarkt eller annan allvarlig hjärtsjukdom. Men för ett litet antal personer med mycket stor konsumtion av tillsatt socker förhöll det sig annorlunda. Bland de 5 procent av deltagarna som fick minst 15 procent av sitt dagliga energiintag från sackaros ökade risken för hjärtinfarkt med ungefär en tredjedel, berättar Emily Sonestedt, kostforskare vid Lunds universitet.

De allmänna kostrekommendationerna i Sverige anger att max 10 procent av vårt dagliga energiintag bör komma från tillsatt socker.

Studien belägger inte orsakssamband mellan mängden sackaros och allvarlig hjärtsjukdom. Men för att minska risken för felaktiga slutsatser har resultaten justerats för faktorer som traditionellt förknippas med hjärt-kärlsjukdom. Hit hör livsstilen, som till exempel rökning, alkohol och motionsvanor. Även kostintaget analyserades och justeringar gjordes för livsmedel som anses kopplade till hjärt-kärlrisken, t.ex. kött, fullkorn, frukt, grönt, kött och kaffe.

- Vi ville i studien undersöka om det redan vid ett mindre överintag av tillsatt socker gick att se ett samband med allvarlig hjärtsjukdom. För att efterlikna verkligheten så mycket som möjligt fokuserade vi på kostintaget i sin helhet och inte endast utvalda livsmedel som till exempel läskedrycker, fortsätter Emily Sonestedt.

Studiens underlag kommer från den stora befolkningsundersökningen Malmö kost cancer där deltagarna bland annat genomgått hälsokontroll, svarat på livsstilsfrågor och fört kostdagbok under en begränsad tid. En i genomsnitt 17 år lång uppföljning gjordes, av totalt drygt 26 000 deltagare utan känd diabetes- eller hjärt-kärlsjukdom.

Finns det skäl att ändra de allmänna kostrekommendationerna utifrån de aktuella resultaten?

- Nej, enligt min mening finns det i nuläget väldigt lite som pekar på att förekomsten av hjärtinfarkt eller annan allvarlig hjärtsjukdom skulle minska om de som redan håller sig inom rekommenderat intag skulle minska på sockret ytterligare. Däremot kan det vara bra att fundera över om det går att nå de som ligger över rekommenderad nivå, och framförallt storkonsumenter av sötad mat och dryck, genom riktade insatser.

Hur ser sockerkonsumtionen ut i Sverige idag?

- Det finns tidigare undersökningar som visar att 40 procent av befolkningen har för hög konsumtion, varav flertalet har en mindre överkonsumtion. Det finns också tecken på att den ökande sockerkonsumtionen har planat ut, avslutar Emily Sonestedt.

Emily Sonestedt och hennes forskargrupp fick nyligen 6 miljoner från Vetenskapsrådet för att fortsätta sina studier kring socker och hjärt-kärlsjukdom och andra diagnoser.

Publikation:
“Association between sucrose intake and acute coronary event risk and effect modification by lifestyle factors: Malmö diet and cancer cohort study ”,
British Journal of Nutrition. Publicerad online : 24 Okotober 2016, DOI: http://dx.doi.org/10.1017/S0007114516003561

Kontakt : Emily Sonestedt, docent i Nutritionsepidemiologi vid Lunds universitet, 040-39 13 25, 073-700 71 45, emily.sonestedt@med.lu.se

-------------

Presskontakt Medicinska fakulteten vid Lunds universitet : Katrin Ståhl, 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera