Agroekologi – ett bättre alternativ i Subsahariska Afrika

Agroekologi är ett bättre alternativ för både klimatet och småjordbrukarna i Subsahariska Afrika än storskaligt jordbruk menar lundaforskaren Ellinor Isgren. Jordbruksmodellen bevarar den biologiska mångfalden och säkrar livsmedelsförsörjningen samtidigt som den undviker att jorden utarmas.

– Vi måste titta på andra, alternativa modeller för hur jordbruksnäringen ska utvecklas, speciellt i länder som inte redan gått över till storskalig effektivisering. Stora delar av jordens mark har redan förstörts av utarmning, säger Ellinor Isgren verksam vid Lund University Centre for Sustainability Studies.

Hon framhåller att dagens effektiviserade, storskaliga jordbruk för med sig en stor miljöpåverkan i form hög användning av bekämpningsmedel, stor energi- och vattenåtgång, utarmning, och minskad biologisk mångfald. Ofta odlas stora arealer med en eller ett fåtal sorter av grödor vilket gör denna typ av jordbruk känsligt för skadedjur, sjukdom och ett förändrat klimat. 

Ett storskaligt jordbruk kräver också stora investeringar i form av maskiner, utsäde och fröer, samt tar lite arbetskraft i anspråk. Det gör att fattigare jordbrukare i många afrikanska länder exkluderas från de fördelar som ett effektiviserat jordbruk för med sig: teknikutveckling, ökad produktion av livsmedel, tillgång till jordbruksmarknaden och generell ekonomisk tillväxt.

– En utveckling där ett stort antal småbrukare exkluderas skapar inkomstskillnader och ett delat samhälle. Ur ett socialt och rättviseperspektiv är en övergång till ett storskaligt jordbruk inte en positiv teknologisk omvandling för hela samhället, säger hon.

I sin avhandling, som fokuserar på Uganda, lägger Ellinor Isgren istället fram agroekologi som ett möjligt alternativ för småjordbrukare i Subsahariska Afrika. Modellen är baserad på att varje gård är ett integrerat ekosystem, där grödor, växter och djur samspelar för att skapa gynnsamma förutsättningar för odling. Detta alternativ är kunskapsintensivt eftersom jordbrukarna måste ha en stor kunskap om hur olika komponenter i det ekologiska systemet fungerar och en förmåga att skapa synergier mellan växter, insekter, grödor och jordbördighet. Modellen vilar också på traditionella metoder för att bruka jorden. 

– Om jordbrukare använder modellen på ett korrekt sätt kan de öka sina skördar och säkerställa sin livsmedelsförsörjning samtidigt som de bevarar biologisk mångfald och minskar klimatpåverkan och utarmning. De blir också mindre sårbara för ett förändrat klimat eftersom de odlar många olika grödor vilket förbättrar jordens struktur, säger hon.

Andra fördelar är att det inte krävs stora resurser i form av maskiner och bekämpning- och gödningsmedel eftersom odlingsmodellen i huvudsak är ekologisk. Det gör att även fattigare småbrukare kan odla på detta sätt. 

Det finns också goda förutsättningar för att skala upp modellen för försäljning till en inhemsk och internationell marknad. Men då krävs det mer forskning och ett större samarbete mellan olika jordbruksinstitutioner för att utveckla kunskapen kring hur olika ekosystem fungerar ihop och hur lokala förutsättningar påverkar växter och grödors bördighet. Det behövs också insatser för att utbilda jordbrukare i hur man tillämpar en agroekologisk modell.

– Idag finns det ingen politisk vilja i Uganda att driva utveckling av jordbrukssektorn. Det har lämnat marknaden öppen för privata investerare och starka ekonomiska intressen i form av utsädes- och bekämpningsmedelsföretag, säger hon.

Samtidigt finns det ett växande intresse för alternativa jordbruksmodeller inom den civila sektorn, och det är via den hon tror att en förändring kan komma till stånd.

– Agroekologi är ett reellt alternativ till konventionell jordbruksproduktion, och en modell som värnar både klimatet och social utveckling. Men då krävs det att civilsamhället trycker på underifrån i Uganda, och att marknader världen över ställer om vad gäller att stödja alternativa sätt att bruka jorden, avslutar hon.

Kontakt:
Ellinor Isgren
ellinor.isgren@lucsus.lu.se
Tel: +46-76 1962 935

Ladda ner Ellinor Isgrens avhandling: ‘Between Nature and Modernity: Agroecology as an alternative development pathway: the case of Uganda’.

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. 

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera