Blodprov kan hjälpa till att skilja mellan Parkinson och andra svåra sjukdomar

Inom 2-3 år kan det bli enklare att tidigt ställa rätt diagnos på patienter med symtom som påminner om Parkinson. Denna möjlighet grundar sig i en ny studie från Lund universitet och Sahlgrenska akademien i Göteborg. Nu ska resultaten omsättas  i praktiken.

- Studien visar att ett blodprov fungerar lika bra som de ryggvätskeprov som används idag. Förutom att patienten slipper ingreppet i ryggen är provet enkelt, billigt och kan användas i primärvården, berättar Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Det är i det tidiga sjukdomsskedet som det kan vara svårt att skilja mellan Parkinsons sjukdom och ett antal andra sjukdomar som ibland benämns som Parkinsonplus eller atypisk Parkinsonism. Hit räknas bl.a. multipel systematrofi, progressiv supranukleär pares och corticobasal degeneration.

Flera grupper av patienter har deltagit
Kännetecknen för de olika diagnoserna skiljer sig något, men flera symtom kan förväxlas med Parkinsons sjukdom.

- Parkinsonplus-sjukdomarna är ovanliga, men sjukdomsförloppet är annorlunda och oftast mycket snabbare. Dödligheten är också högre än vid Parkinson, och det är därför angeläget för både patienter och anhöriga att ställa rätt diagnos tidigt för att sedan kunna erbjuda bästa behandling, förklarar Oskar Hansson.

Studien bygger på kontroller av och blodprover från två patientgrupper, en i England och en i Sverige, om sammanlagt 504 personer. Bland deltagarna fanns personer med antingen Parkinson eller atypisk Parkinsondiagnos samt en frisk kontrollgrupp. Studien är tillräckligt omfattande och gedigen för att nu vidareutveckla blodprovet för klinisk användning i Sverige, menar forskarna bakom fynden. Detta arbete kommer att ske i Göteborg:

- Nu ska provet och mätmetoden standardiseras, det vill säga vi ska fastställa ett standardiserat sätt att ta, lagra och analysera provet så att jämförbara resultat kan fås över tid i ett rutinlaboratorium. Om allt går bra kan provet vara klart att tas i bruk i kliniken inom 2-3 år, säger de båda professorer vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.

Fortfarande aktuellt att träffa specialist
I blodprovet analyseras förekomsten av ett protein som ingår i nervceller, neurofilament, och som finns i blodomloppet och ryggvätskan. För patienter i tidigt stadium i någon av sjukdomarna träffade provet rätt i 70-80 procent av fallen, vilket är ungefär lika bra som vid det mer komplicerade ryggvätskeprovet.

Avsikten är att alla patienter som söker för Parkinsonliknande symtom ska kunna göra testet. Vid positivt resultat behövs liksom vid ryggvätskeprov en kompletterande och noggrannare utredning av en Parkinsonspecialist.

Vetenskaplig publicering:
Blood-based NfL - A biomarker for differential diagnosis of parkinsonian disorder
Neurology, publicerad online 8 februari, 2017

Mer information:

Oskar Hansson , docent vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet samt överläkare vid minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, 072-226 77 45, oskar.hansson@med.lu.se
Kaj Blennow
, professor vid Laboratoriet för klinisk neurokemi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 076-1073835, kaj.blennow@neuro.gu.se
Henrik Zetterberg
, professor vid Laboratoriet för klinisk neurokemi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, 076-8672647, henrik.zetterberg@gu.se


-----------------------------------------------

Presskontakt: Katrin Ståhl,  Medicinska fakulteten vid Lunds universitet , 046-222 01 31, 0725-27 97 97, katrin.stahl@med.lu.se

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera