Färgrikt foto avslöjar kannibalism i galaxhop

Nu har astronomiforskare lyckats ta ovanligt färgrika bilder på en grupp galaxer med hjälp av ett teleskop på Hawaii. Fotona avslöjar nya fakta om den spektakulära galaxhopen. Spillror av stjärnmaterial vittnar om så kallad galaktisk kannibalism.

På cirka 250 miljoner ljusårs avstånd från vår planet ligger en galaxhop som heter Stephans kvintett. Den består av flera kolliderande galaxer och finns i stjärnbilden Pegasus. I en ny forskningsstudie har astronomer nu närmare studerat tillståndet i hopen.

Studien avslöjar strukturer som man inte tidigare sett. Av särskilt intresse är upptäckten av en mycket stor, röd halo som har skapats av spillror från gamla stjärnor. Halon är centrerad runtomkring en av de fem galaxerna.

– Galaxerna i Stephans kvintett ligger ovanligt tätt vilket innebär att de interagerar med varandra, säger Florent Renaud, astronom vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet och en av forskarna bakom den aktuella studien.

Närheten mellan de fem kolliderande galaxerna skapar gravitationsstörningar och instabilitet. De gamla stjärnspillrorna som hamnat mellan galaxerna är ett tecken på detta. Dessa spillror har slitits loss från sina respektive galaxerna i perioder då gravitationsstörningarna varit extra kraftiga.

– Denna process utgör ett slags galaktisk kannibalism, säger Florent Renaud.

De fem galaxerna dras allt närmare varandra. I slutändan kommer de, efter ett antal sammandrabbningar, att gå samman i en enda gigantisk galax. Enligt Florent Renauds bedömning sker det om några hundra miljoner år.

Galaxhopen är visserligen väl undersökt sedan tidigare, särskilt tack vare insatser från Hubbleteleskopet. Men de nya färgrika fotona från ett teleskop på Hawaii kastar nytt ljus på galaxhopen och ger forskarna ytterligare pusselbitar till vad som händer i det komplicerade systemet. I synnerhet galaxen med den nyupptäckta, röda halon har i tidigare tolkningar av händelseförloppen spelat en mer förbisedd roll vad gäller dynamiken kring galaxernas kollisioner. Resultaten från studien pekar därför också på att galaxhopen är äldre än man tidigare trott.

Detta innebär att forskarna nu måste se över sina modeller för hur systemet har bildats och utvecklats. Denna forskningsgren inom astronomin, där forskare försöker rekonstruera galaxers historia genom att upptäcka större och otydliga strukturer kring galaxerna, kallas ofta för galaktisk arkeologi.

Fakta om Stephans kvintett:
Galaxhopen är känd för sin variation av vackra galaxer, varav merparten är spiralformade. Galaxhopen upptäcktes 1877 av en fransk astronom, Edouard Stéphan, och har under resans gång kommit att bli den mest undersökta av alla galaxhopar.

Bildtexter:
Närbild på galaxhopen Stephans kvintett. Foto: Jean-Charles Cuillandre (CFHT/CEA Saclay/Obs. de Paris) & Giovanni Anselmi (Coelum).
Färgrikt myller av såväl avlägsna galaxer som förgrundsstjärnor i vår egen galax. Stephans kvintett ligger snett ner till höger i bilden. Foto: CFHT, Pierre-Alain Duc (Obs. de Strasbourg) & Jean-Charles Cuillandre (CEA Saclay/Obs. de Paris).

Länk till den aktuella studien

För mer information, kontakta:
Florent Renaud (talar engelska, franska)
Institutionen för astronomi och teoretisk fysik, Lunds universitet
Tel 0739-53 90 74
florent.renaud@astro.lu.se

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Dokument & länkar