Gåtan med fåglars magnetsinne närmare en lösning

Forskare vid Lunds universitet har tagit ett nytt steg i arbetet med att kartlägga fåglars inre magnetkompass. Biologer har upptäckt det enskilda protein utan vilket fåglar förmodligen inte skulle kunna orientera efter jordklotets magnetfält.

Receptorerna som känner av jordens magnetfält sitter sannolikt i fåglarnas ögon. Nu har biologer vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund studerat olika proteiner i ögonen hos zebrafinkar och upptäckt att ett av dem skiljer sig från övriga. Bara proteinet Cry4 håller sig på en konstant nivå hela dygnet och i olika ljusförhållanden.

Cry4 tillhör en grupp proteiner kallad kryptokromer. Normalt reglerar de den biologiska klockan men har även ansetts ha betydelse för magnetsinnet. I och med den här studien vet man vilket av fåglarnas kryptokromer som gör vad.

– Cry4 är en idealisk magnetreceptor eftersom proteinets nivå i ögonen är konstant hela tiden. Det är något som vi förväntar oss av en receptor som används oberoende av tid på dygnet, säger Atticus Pinzón-Rodríguez, en av forskarna bakom studien.

Slutsatsen är således att just det proteinet bidrar till att magnetsinnet fungerar, medan andra kryptokromer som har olika nivå i kroppen olika tider på dagen sköter den biologiska klockan istället.

I fjol konstaterade han och hans kollegor att det inte bara är flyttfåglar som orienterar med hjälp av magnetkompass. Även stannfåglar som inte flyttar vår och höst har ett magnetsinne och navigerar med hjälp av sin inre magnetkompass. Nu går han ett steg längre:

– Årets och fjolårets resultat indikerar att andra djur, kanske alla, har magnetreceptorer och kan uppfatta magnetfält.

Fortfarande återstår en hel del forskning för att i detalj kartlägga hur djur upptäcker och använder jordklotets magnetfält. Klart är att det handlar om kemiska reaktioner som samspelar med magnetfält. Den kunskapen kan enligt Atticus Pinzón-Rodríguez bli användbar när nya navigationssystem utvecklas.

Resultaten presenteras i en artikel i tidskriften Journal of the Royal Society Interface.



För mer information
Atticus Pinzón-Rodríguez, doktorand (engelskspråkig)
Biologiska institutionen, Lunds universitet
046 222 93 29
076 596 14 14
atticus_pinzon.rodriguez@biol.lu.se


Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479

 

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar