Hopp för dem med depressiv läggning

Glada nyheter för de 13 procent av befolkningen som har depressiva personlighetsdrag: den deppiga läggningen behöver inte vara permanent. Det visar psykologen Rachel Maddux i ny forskning från Lunds universitet.

Depression är ett allvarligt och ibland förödande hälsoproblem som drabbar miljontals människor i världen. I sitt tidigare arbete med deprimerade människor Rachel Maddux många gånger frustrerats över att behandlingen inte biter på alla med diagnosen depression. Därför har huvudfokus i hennes avhandling varit just detta: Vad är det som gör att vissa människor blir hjälpta medan andra inte blir det?  

Hennes hypotes har varit att de som har depressiva personlighetsdrag - de kroniska melankolikerna - är svårare att hjälpa, framförallt när de drabbas av depression. De här människorna känner sig även till vardags nedstämda, oroliga, de har dåligt självförtroende och är missnöjda med livet och omgivningen.  

Rachel Maddux har gjort en studie över hur stor andel av invånarna i Lund som har det här personlighetsdraget – 13 procent.
-    Det är väldigt många, men resultatet ligger i nivå med andra undersökningar som gjorts i USA och Kanada.

I nästa studie undersöktes hur många av dem som söker hjälp av psykolog som har depressiva personlighetsdrag – hela 44 procent. De här människorna var mer akut sjuka än övriga patienter när de sökte psykologhjälp, enligt Rachel Maddux.

Tvärtemot vad hon hade trott så hjälpte samtalsterapi, såväl psykodynamisk som kognitiv beteendeterapi, de depressiva personlighetstyperna i lika hög grad som den hjälpte människor utan depressiv läggning.

-    Det intressanta var att terapin inte bara påverkade själva depressionen utan även den medfödda depressiva läggningen, säger Rachel Maddux.
Huruvida effekten håller i sig eller inte kan hon inte svara på. Däremot tycker hon att studien pekar på att terapi är bra för personer med depressiv läggning, även om de inte lider av en akut depression.

Men huvudfrågan för Rachel Maddux forskning kvarstår: varför blir inte alla med diagnosen depression hjälpta av den behandling som de får? Varför fungerar antidepressiva läkemedel eller samtalsterapi för vissa men inte för andra?
-    Men nu vet jag att det finns hopp för dem med den depressiva personlighetstypen, säger Rachel Maddux. Nästa steg blir att undersöka andra faktorer som kan påverka resultatet av behandlingen; biologin, uppväxt och utveckling, trauman etc.

Kontaktinformation:
Rachel Maddux har skrivit avhandlingen “Depressive Personality Disorder: Construct, measurement, clinical correlates, and treatment outcome.” Observera att intervjun helst bör ske på engelska.
Hon nås på e-post rachel.maddux@psychology.lu.se eller via 0701-47 27 40
Länk till hemsida http://www.psychology.lu.se/o.o.i.s/18904


 

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera