Klimatet: Framtiden oviss för favoritvinerna

Vinkonnässör med smak för Pinot Noir? Du får du nog tänka om. Viner baserade på de mest populära druvorna kan komma att försvinna på grund av klimatförändringarna enligt Lundaforskaren Kimberly Nicholas.

– Vi som samhälle måste kraftigt minska utsläppen av växthusgaser för att säkra framtiden för våra vinodlingar. Vinodlare måste också anpassa sina odlingar till ett förändrat klimat, och våga överge de mest odlade druvorna, säger Kimberly Nicholas.

Idag odlas endast 12 olika druvsorter på 70–90 hektar av den totala ytan i många länder, vilket representerar 1 procent av den totala variationen av vinsorter som odlas i världen. Några av de mest odlade druvorna är Cabernet Sauvignon, Chardonnay och Pinot Noir. Anledningen till att dessa druvsorter har blivit så dominerande är att odlare i länder i ”Nya Världen” – Chile, Sydafrika, USA och Australien – under tidigare århundranden importerade traditionella vinsorter från Europa istället för att satsa på att odla druvor som var mer lämpade till deras geografiska förutsättningar.

Mognar tidigare

Men, att odla endast ett fåtal druvsorter lämnar vinnäringen öppen för negativ påverkan av klimatförändringarna menar forskarna. Det beror på att många av de mest populära sorterna har en tendens att mogna tidigare och kräver mer vatten än andra druvor. Det gör dem mer sårbara för ett förändrat klimat, där traditionella vinodlarregioner kanske måste anpassa sig till högre temperaturer, tidigare vårar och inslag av frost i odlingssäsongen. Samtidigt tyder forskning på att det är just druvor som mognar senare som är bäst lämpade för ett varmare klimat.

– Vinnäringen gör sig själva en stor otjänst genom att fokusera på ett så litet fåtal druvsorter. Samtidigt som kulturella traditioner är något att värna om måste vinodlarna se bortom dem, säger Kimberly Nicholas.

Måste tänka om

Arbetet med att anpassa vinnäringen till ett förändrat klimat kräver insatser på olika nivåer menar forskarna. Odlare och forskare måste arbeta tillsammans för att samla in och dela data om mognadsmönster, skördar och druvor för att ta fram projektioner för vilka vindruvor som passar bäst för olika geografiska regioner i framtiden. Först när den här datan finns på plats kan odlare börja välja de mest lämpliga vinsorterna att odla på sina vingårdar.

Även konsumenterna måste börja tänka om och våga bli mer öppna för att dricka viner baserade på olika druvor från samma vinodlarregioner menar forskarna.

– Alla måste ställa om: vinodlare, vinförsäljare, och inte minst vindrickare. Och vi måste ställa om till ett samhälle med radikalt minskade utsläpp för att kunna fortsätta vårt vindrickande, oavsett druva, avslutar Kim Nicholas.

Till studien: ‘From Pinot to Xinomavro in the world's future wine-growing regions’

För mer information, kontakta Kimberly Nicholas, universitetslektor: kimberly.nicholas@lucsus.lu.se
Tel: 073-322 34 97

Jessica Bloem
Kommunikatör, Lunds universitet
072-203 15 12

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. 

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Citat

Alla måste ställa om: vinodlare, vinförsäljare, och inte minst vindrickare. Och vi måste ställa om till ett samhälle med radikalt minskade utsläpp för att kunna fortsätta vårt vindrickande, oavsett druva.
Kimberly Nicholas, forskare vid Lunds universitet