Klyftorna i ordförståelse växer mellan äldre och yngre i Sverige

Vet du vad tjänlig , varsko och pådrag betyder? En forskningsstudie från Lunds universitet och Uppsala universitet visar att den här typen av ord har blivit svårare att förstå för unga. Orden som visar en minskning i ordförståelse är framförallt sådana som förekommer i dagspress och i det offentliga samtalet. Ytterst innebär förändringen ett demokratiskt problem, menar forskarna.

I studien undersöks ca 900 000 provsvar från ordförståelsedelen på högskoleprovet mellan åren 2000 och 2011. Under 2005 började klyftorna att öka, och det är framför allt de ungas resultat som försämras. Det fanns dock bara små skillnader mellan kvinnor och män.

– Det är ord med inhemskt eller germanskt ursprung som minskat mest i förståelse medan ord med latinsk eller engelskt ursprung i stort sett ligger kvar på samma nivå, berättar Anna W Gustafsson som tillsammans med kollegan David Håkansson ligger bakom studien ”Ord på prov: en studie av ordförståelse i högskoleprovet” som i dagarna har släppts som bok.

Förklaringen till den nedåtgående trenden är komplex. Den sammanfaller bl a med digitaliseringen och globaliseringen i samhället.

– Under den undersökta perioden slutar folk att läsa dagstidningar i den utsträckning man tidigare gjort och de yngsta provdeltagarna tillhör den första generationen som vuxit upp med internet, säger Anna W Gustafsson. Forskarna har fokuserat studien på sådana ord i provet som förekommer i press och i det offentliga samtalet. Risken är att med minskad ordförståelse blir tröskeln för hög för att delta i det medborgerliga samtalet, alltså ett demokratiskt problem, fortsätter hon.

En naturlig fråga som kan infinna sig är om försämringen skulle kunna bero på att högskoleprovet blivit svårare över tid. Men ordförståelsedelen på högskoleprovet utformas för att hålla samma svårighetsgrad år från år.

Forskarna hoppas att resultaten skall få spridning inom skolvärlden så att lärarna kan jobba aktivt med problemet.

– Som så mycket annat som man vill bli bra på finns det inga genvägar till att öka ordförståelsen. Genom att läsa mycket, d v s genom att gång på gång utsättas för orden, blir man successivt bättre. Eleverna behöver också lära sig använda ordböcker eller ordboksappar, och kanske även träna på vissa svenska ord på samma sätt som de tränar sig på glosor på andra språk, säger Anna W Gustafsson. Ofta tränas barnen i ämnestypiska begrepp, men många av de ord som är svåra är skriftspråkliga ord som förekommer inom många områden, såsom ”synas” eller ”förankra”. Det är inte alltid läraren tänker på att också sådana ord behöver förklaras för eleverna, avslutar hon.

Text: Gisela Lindberg

Länk till boken i pdf: http://portal.research.lu.se/portal/en/publications/ord-paa-prov(b61bd858-4386-4099-a173-7a34f41e53b4).html

Kontakt:
Anna W Gustafsson
, docent i svenska språket, Lunds universitet, 046-222 98 46, anna_w.gustafsson@nordlund.lu.se

David Håkansson , docent i nordiska språk, Uppsala universitet, 018-471 6393, david.hakansson@nordiska.uu.se

Fakta om högskoleprovet:
– har funnits sedan 1977
– fick ökad betydelse och fler provdeltagare när antagningen till högskolan ändrades 1991
– är i första hand ett urvalsinstrument till högskolan.

Gisela Lindberg
Kommunikationsansvarig Humanistiska och teologiska fakulteterna
Lunds universitet
046-222 72 33, gisela.lindberg@kansliht.lu.se

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia