Konferens: Vad ska vi göra om våra kuster svämmar över?
Våra sandstränder kommer att försvinna och risken för översvämningar längs kusten kommer att öka dramatiskt – om inget görs. Skåne ligger värst till men problemen kommer röra sig norrut i takt med att landhöjningen inte längre kompenserar för den allt snabbare havsnivåhöjningen, varnar forskare från LTH, Lunds universitet som den 28-29 mars samla experter i Malmö från både Sverige och utlandet för att diskutera hur Sverige bör rusta sig. Journalister är välkomna.
- Sanningen är att Sverige är synnerligen dåligt rustat att hantera stranderosion och extrem högvatten. En kraftig storm kan leda till stor förödelse, säger Caroline Fredriksson som är doktorand i kusthydraulik vid LTH och den som ordnar konferensen.
Ansvaret faller mellan stolarna
En förklaring är att ansvaret för Sveriges kustförvaltning idag faller mellan stolarna.
Därför har hon och hennes forskarkollegor i teknisk vattenresurslärare bjudit in experter från olika myndigheter, kommuner, universitet och konsultföretag och med olika yrkesbakgrund såsom biologer och ingenjörer.
- Ett första steg är att vi måste börja prata tillsammans med dessa frågor. Därefter anser jag att nationell strategi bör formuleras. Det här är en nationell fråga och inte endast en fråga för oss i Skåne, säger hon.
England är en förebild
Ett land som anges som förebild och kommit längre i att både förebygga skador och varna invånare vid kris är England. Landet har en nationell samordnare – motsvarande position finns inte i Sverige – som även han kommer till konferensen för att berätta om deras erfarenheter av kustöversvämningar och förhoppningsvis inspirera.
Konferensen äger rum den 28-29 mars på Kockums Fritid i Malmö. Program: http://content.foreningshuset.se/KundMappar/7590/coastal_conference_2017.pdf Kontakta Caroline Fredriksson för ytterligare information, caroline.fredriksson@tvrl.lth.se +46 46 222 48 71, +46 73 575 33 42 eller Hans Hanson, professor teknisk vattenresurslära +46 46 222 89 87, hans.hanson@tvrl.lth.se
Detta bör Sverige göra för att höja beredskapen, enligt Caroline Fredriksson:
- Utred översvämningsrisken utmed kusten. Precis som att vi har utrett översvämningsrisk utmed våra vattendrag behöver vi utreda översvämningsrisken från havet. Det är ett åtagande i EUs översvämningsdirektiv som Sverige inte har levt upp till.
- När vi har kunskap om risken behöver vi utföra åtgärder, det kan handla om att bygga skyddsvallar, förstärka stränder och sanddyner eller anpassa bebyggelse till att tåla översvämningar då och då.
- Vi kommer inte att kunna skydda oss mot allt som kan hända, vi behöver därför beredskap för att hantera översvämningssituationer. Detta omfattar förbättrade prognossystem, varningssystem – till exempel att meddelande skickas ut via mobiltelefoner till samtliga som befinner sig inom ett område som riskeras att översvämmas, evakueringsplaner, mm.
- Som fastighetsägare bör man ha tänkt igenom vad som händer vid ett extremt högvatten, skador kan begränsas genom att flytta undan känsliga föremål från källare, parkera bilen på en säker plats eller lägga ut sandsäckar för att förhindra att vatten rinner in på tomten.
Superstormen som drabbade Skåne
År 1872 drabbades den skånska sydkusten av en storm som orsakade stor förödelse även om det på den tiden bodde betydligt färre människor i de drabbade kustområdena än vad det gör idag. På sätt och vis var översvämningsskyddet bättre på den tiden, på Falsterbonäset till exempel var bebyggelsen belägen i terrängens höjdpunkter och tångvallar skyddade området vid högvatten. Idag skulle konsekvenserna av en liknande händelse bli betydligt värre. Den typen av extrema översvämningar är sällsynta men kan inträffa när som helst, och kommer att bli allt vanligare i framtiden.