Minskad havsis rubbar balans hos växthusgaser

Den omfattande minskningen av havsisen i Arktis orsakar kraftiga förändringar i balansen hos växthusgaser i atmosfären. Det visar en ny studie som forskare från bland annat Lunds universitet har gjort.

Enligt den aktuella studien medför isavsmältningen i Arktis att balansen hos växthusgaser i luften förändras påtagligt, både vad gäller upptag och utsläpp. Forskarna har undersökt växthusgaserna koldioxid och metan både i tundrans mark och vegetation samt i det omkringliggande havet i Arktis.

– Förändringar i balansen kan få stor betydelse eftersom landväxter och hav, på ett globalt plan, tar upp cirka hälften av den koldioxid som mänskligheten släpper ut i luften vid användningen av fossila bränslen, säger Torben R Christensen, professor i naturgeografi vid Lunds universitet.

Han har gjort forskningsstudien tillsammans med ett flertal kollegor från såväl Lund som Danmark, Grönland, Kanada och USA. Forskarna konstaterar att det uppstår en ond cirkel då havsisen smälter. Normalt sett reflekterar den vita isen solens strålar, som därmed studsar ut i rymden, men när istäcket krymper i omfång minskar också andelen solstrålar som reflekteras. Istället absorberas då en större andel solstrålar av markens och havets yta, vilket medför en uppvärmning som bidrar till högre temperaturer i jordklotets atmosfär.

Å ena sidan gör temperaturökningen att vegetationen växer kraftigare och därmed tar upp mer koldioxid, vilket är en positiv effekt. Å andra sidan innebär samma temperaturökning att mer koldioxid och metan släpps ut från marken, vilket har en starkt negativ effekt på klimatet, menar Torben R Christensen.

Utöver förändringarna på land visar den aktuella studien att det finns en rad frågetecken kring isavsmältningens effekter vad gäller hur mycket växthusgaser som havet släpper ut via naturliga processer. Många marina processer är i detta sammanhang dåligt kända.

– Vi vet väldigt lite om de långsiktiga effekterna av hur ett krympande istäcke rubbar balansen hos växthusgaser i havet, säger Torben R Christensen.

Artikeln publiceras nu i tidskriften Nature Climate Change.

För mer information, kontakta:

Torben R. Christensen
institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
torben.christensen@nateko.lu.se

tel 0709 – 56 37 43

Frans-Jan Parmentier (talar engelska och holländska)
institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, Lunds universitet
frans-jan.parmentier@nateko.lu.se

tel 0723 – 37 29 54

(kan 18/2 ej nås kl 9.30-14.30)

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media