Ny forskning kan förbättra kraftbolagens vattenprognoser

Globala system av vindar och temperaturer kan ge en tydlig fingervisning om nederbörd och vattentillgång ett halvår senare, visar nya forskningsresultat. Detta är goda nyheter för vattenkraftindustrin som vill förbättra sina prognosmodeller för att underlätta den långsiktiga vattenplaneringen - till gagn för ett stabilare och lägre elpris, förhoppningvis.

Idag utgår man från statistik om hur temperaturen och nederbörden "brukar bli". Sådan information kan fungera hjälpligt vid normalår, men i takt med att klimatet förändras blir säkrare flödesprognoser ännu viktigare.

– En flödesprognos är särskilt användbar vid ”onormala” år, som årets milda vinter eller förra årets ovanligt snörika vinter, säger Cintia Bertacchi Uvo, professor i teknisk vattenresurslära vid Lunds Tekniska högskola som utvecklat modellen tillsammans med Kean Foster, industridoktorand från SMHI. Tillsammans ska de ta fram en prototyp av prognossystemet.

Framförallt är det vårfloderna man vill ha koll på, eftersom de är dessa som ger årets största införsel av vattenmängder i dammarna och även innebär den största osäkerhetsfaktorn. Att beräkna prognoser för vårfloder skiljer sig markant från vanliga väderprognoser.

– Vårfloden styrs av ett komplext samband mellan snömängd, temperatur och topografi.  Ju längre söderut, desto mer varierar tidpunkten för vårfloden.

Hittills har forskare oftast utgått från observationer från alla år sedan 1960. Att utnyttja Cintia Bertacchi Uvos och Kean Fosters prognossystem kan ge en 10-procentig förbättring av resultatet relativt de hydrologiska modeller som används idag.

– Vi valde att utgå från fem storskaliga cirkulationsmönstren, som till exempel ”North Atlantic Oscillation” och att kombinera olika modeller. Lokala värden av dessa från de 29 senaste åren har vi sedan matchat med vattenmängderna i Vindelälven, Ångermanälven och Ljusnan från samma period, förklarar Cintia Bertacchi Uvo.

Resultaten kommer snart att presenteras på European Geosciences Union General Assembly och publiceras som vetenskapligt artikel .

Hälften av vår el kommer från vattenkraft idag. Vattenkraften blir dessutom allt viktigare eftersom den kan regleras på sekunden, och därmed reglera andra växande energislag såsom vindkraft och solenergi.

Den forskning som presenteras har finansierats av Formas, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad, samtForskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande HUVA, Hydrologiskt utvecklingsarbete. HUVA är vattenkraftsföretagens gemensamma FoU-verksamhet inom hydrologiområdet och har funnits sedan 1981.

För mer information, kontakta Cintia Bertacchi Uvo, professor teknisk vattenresurslära, Lunds Tekniska Högskola, tel 046-222 04 35, Cintia.Bertacchi_Uvo@tvrl.lth.se eller Kean Foster, doktorand, teknisk vattenresurslära, 011-49 583 77, 0736-44 07 10, Kean.Foster@tvrl.lth.se, eller Peter Calla, ordförande i HUVA och chef för vattenhushållning i Vattenregleringsföretagen, 063-15 08 41, peter.calla@vattenreglering.se

 

 

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera