Rock’n’roll i Hultsfred

Ungdomar från hela Sverige har vallfärdat till Hultsfredsfestivalen i lite mer än tjugo års tid för att lyssna på de stora banden, dansa, festa och leva festivalliv i lilla Hultsfred, mitt i mörkaste Småland. Vad var det som hände i Hultsfred och hur blev Hultsfredsfestivalen störst, bäst och vackrast? Etnologen Jonas Bjälesjö har skrivit en avhandling om föreningen Rockparty som låg bakom, om festivalen och om besökarna.

Men det var inte bara ungdomar och olika subkulturella musikintresserade som åkte till Hultsfred. Dit flockades också journalister, musikbranschens folk från små pytteskivbolag till skivbolagsjättar. Något år under 2000-talet sägs bara Riksdagsvalet ha varit mer bevakat av pressen än Hultsfredsfestivalen.

–Till 1991 års festival chartrades ett ”popboeing” med 150 stjärnor ombord från London till Hultsfreds international airport, berättar Jonas Bjälesjö som i dagarna disputerar med avhandlingen Rock’n’roll i Hultsfred. Ungdomar, festival och lokal gemenskap.

Framgångssagan tar sin början med att några uttråkade 15-åringar i Hultsfred 1981 startade föreningen Rockparty. Föreningen etablerar sig snabbt och bygger upp en aktiv konsertverksamhet. Dessa eldsjälar var duktiga på att skapa relationer till lokalföreningarna på orten. Rockparty hade rötter både i den svenska föreningstraditionen och i punkens ”do it yourself”- kultur, vilket skapade ett alldeles särskilt kreativt entreprenörskap.

– Det blev en sorts Åsa-Nissementalitet, viljan att göra det lika bra eller bättre än storstäder som Stockholm var stark. Man var lite klurigare och hittade sina egna lösningar för att gå förbi hinder. Man handlade först och tänkte sedan. Man fixade först en bokning med ett känt band sen fick det andra lösa sig, berättar Jonas Bjälesjö.

Rockparty startar skivbolag och turnébolag men det står ganska tidigt klart att de är bäst på arrangemang. Före den första Hultsfredsfestivalen 1986 hade man redan arrangerat två fredsfestivaler, och något som var en sorts föregångare till Hultsfredsfestivalen som hette ”Fest i parken”.

– Hultsfredsfestivalen kom mycket snabbt att bli motorn i Rockpartys verksamhet, berättar Jonas Bjälesjö som själv har varit på alla festivaler. En del av framgången för festivalen berodde på att de var tidiga och internationella. Det blev en samlingsplats - ”gathering of the tribes” - för subkulturella musikintresserade, fortsätter han.

Jonas Bjälesjö är uppvuxen i Hultsfred och vän till flera av de eldsjälar som låg bakom föreningen Rockparty. Avhandlingen bygger på fältstudier, och ett rikt intervjumaterial med de engagerade, besökare och branschfolk. Föreningen Rockparty har också varit flitiga med att arkivera, vilket gör att det finns ett rikt arkiv att ösa ur.

Hur det egentligen blev möjligt att genomföra de gigantiska festivalerna i lilla Hultsfred har varit den mest spännande frågan att besvara för Jonas Bjälesjö:

– Utan det oändliga engagemanget från ungdomar, föräldrar, politiker, artister, festivalfunktionärer, musikälskare, föreningar, lokala företag hade det aldrig blivit någon musikfest och Hultsfred hade aldrig utvecklats till en av de viktigaste platserna i svenskt musikliv på en mängd områden, säger Jonas Bjälesjö.

Mytbildningen om festivalen har hela tiden varit en viktig del för att skapa intresse och förtroende hos de besökare man ville ha men också för gemenskapen både bland festivalarbetare och besökare.

—Till mytbildningen hörde även berättelser om sådana band som inte spelat på Hultsfred, t ex så var ett mycket ungt U2 bokat i början på 1980-talet men ställde in, REM ville spela men ansågs för okända och 10 000 kronor för dyrt för föreningen, säger Bjälesjö. När det gällde varumärket handlade det hela tiden om att balansera bilden som den kreddigaste musikfestivalen med de coolaste banden och bilden av ungdomsfest, fortsätter han.

Avhandlingen har tre delar: en om föreningen Rockparty, en om festivalen och en tredje handlar om besökarna. I den sistnämnda undersöks hur besökarna upplevde festivalen och deras känslor för platsen och hur de bygger sitt ”festivalhem”.

Föreningen Rockparty gick i konkurs 2010 och festivalen ställdes in. Jonas ger ett antal förklaringar till Hultsfredsfestivalens fall som exempelvis konkurrens från ett ökat antal festivaler, att de inte längre var unga och hungriga och därmed hade förlorat lite av fingertoppskänslan. Musikindustrin har också förändrats strukturellt, nu är det globala arrangörer som t ex Live Nation som skapar den här typen av festivaler.

— Tanken med Rockparty var hela tiden att alla pengar som man tjänade skulle gå in i verksamheten och återinvesteras i olika musikverksamheter. Det fanns ingen buffert till nästa års festival, berättar Jonas Bjälesjö.

Jonas Bjälesjö kommer efter disputationen att fortsätta att undervisa på ”Music & Event Management”-utbildningen som ges av Linnéuniversitetet men som är placerad i Hultsfred. Utbildningen är ett exempel på en av de många spin-offeffekter som den föreningsdrivna lokala musikscenen och festivalen har skapat.

—Det mest fascinerande i mitt avhandlingsarbete var den enorma överlevnadsinstinkt som präglade de engagerade i festivalen. Det var deras flexibilitet, envishet och kreativitet och deras inställning att man aldrig ger upp som var en del av hemligheten bakom framgången, avslutar han.

Text: Gisela Lindberg

Jonas Bjälesjö disputerar fredagen den 8 februari i etnologi med avhandlingen ”Rock’n’roll i Hultsfred – Ungdomar, festival och lokal gemenskap”, sal 201, Institutionen för kulturvetenskaper, Biskopsgatan 7, Lunds universitet.

Kontaktuppgifter:

Email: jonas.bjalesjo@lnu.se
Phone office Hultsfred: +46 (0) 495 - 696 45
Phone home/office Ås, Norway +47 64 94 15 13

Cell: +46 (0) 703 148266

www.lnu.se, www.campushultsfred.se

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera