Så kan Sverige få mer solenergi

Byggherrar väljer bort solenergi för att de räknar på föråldrade, höga priser. Politiker ger otydliga signaler till bostadsrättföreningar. Stadsplanerare anpassar inte detaljplanen efter solinstrålningen. En ny avhandling har kartlagt vad politiker, stadsplanerare, byggherrar och arkitekter bör bli bättre på för att Sverige ska få mer solenergi.

- Kunskapsbristen är en viktig förklaring till varför Sverige utnyttjar solenergi i mindre grad än många andra europeiska länder. För att klara det ambitiösa målet med att vi ska börja tillverka näranollenergihus år 2020 är det viktigt att ta bort flaskhalsarna. Solenergi har stor potential även i vårt land, säger Jouri Kanters, doktorand i energi- och byggnadsdesign vid Lunds Tekniska Högskola, som skrivit avhandlingen.

Här är några av Jouri Kanters viktigaste rön:

Byggherrar
har en nyckelroll, visar avhandlingen. Det är oftast de som avgör om solceller och solfångare sätts upp på nya byggnader eller ej, inte stadsplanerna eller arkitekterna. Trots att priserna har sjunkit rejält de senaste åren, räknar många byggherrar på föråldrade, högre kostnader. Ett annat problem är att byggherrar har ett kortsiktigt förhållande till ”sin” byggnad som därför inte kan räkna hem vinsten på solenergi på några år. Byggherrar som är övertygade om att solenergi fungerar spelar därför stor roll för att öka andelen solenergi.

Politiker kan skapa gynnsamma förhållanden för solenergi. Svenska politiker har delvis gjort detta, då man underlättat för privatpersoner att sälja överskottsel till nätet genom en skattereduktion som gäller från den 1 januari 2015. Men fortfarande är det oklart hur skattereduktionen till exempel fungerar för bostadsrättföreningar. Det är också fortfarande juridisk svårt att sätta upp solceller på ett tak som ägs av en förening eller hyresvärd och sen sälja elen till sina hyresgäster eller medlemmar.

Stadsplanerare kan optimera en detaljplan så att alla byggnader får lika mycket tillgång till solinstrålningen. Detta görs inte idag. En följd kan vara att ett nytt höghus söder om andra byggnader kan skugga de andra byggnaderna och göra det mindre lönsamt att sätta upp solceller på taken. Stadsbyggnadskontoret kan också göra bättre riktlinjer för hur man bäst integrerar solenergi i befintliga byggnader i kulturhistoriska miljöer.

Arkitekter bör tänka på den estetiska gestaltningen av solceller och solfångare i förhållande till byggnadens arkitektur. Men de saknar ofta information och kompetens för att ta rätt beslut och kunna argumentera inför t.ex. byggherren. Därför bör de jobba närmare ingenjörerna för att göra simuleringsstudier som bland annat visar de bästa ytorna för att installera solenergi. De behöver också snyggare produkter.

I sin forskning har Jouri Kanters utvecklat flera verktyg som kommuner kan använda för att granska detaljplaner ur ett solenergiperspektiv, exempelvis www.solarplanning.org.

Han försvarar sin avhandling fredagen den 24 april i Arkitekturhuset, LTH, Sölvegatan 24, Hörsal A:C, kl 13.15.

Läs mer här: http://www.lu.se/lup/publication/5219075. Kontaktuppgifter Jouri Kanters, 0737-89 79 00 , 046-222 72 36 jouri.kanters@ebd.lth.se Fria bilder på Jouri Kanters finns i Lunds universitets bildbank, https://bildweb.srv.lu.se/ skriv namnet i sökfältet

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Dokument & länkar