Sådda blomremsor har begränsad effekt på pollinering

Ett varierat landskap med hagar, ängar och andra oplöjda miljöer gynnar pollinerande insekter. I slättlandskap som domineras av plöjd åkermark saknar de pollinerande insekterna både mat och boplatser. Sådda blomremsor kan förbättra de pollinerande insekternas tillgång till mat och antas därför gynna pollinering. Ny forskning visar dock att de sådda blomremsornas effekt på pollineringen är begränsad och inte kan kompensera för de fördelar ett varierat landskap ger.

Forskare från Centrum för miljö- och klimatforskning vid Naturvetenskapliga fakulteten på Lunds universitet har studerat hur pollineringen varierar i olika jordbrukslandskap. Forskarna placerade ut krukor med smultron och åkerbönor. De smultron och åkerbönor som stod i ett varierat jordbrukslandskap, med hagmark och andra oplöjda miljöer, blev bättre pollinerade än de krukor som var placerade i ett slättlandskap som dominerades av plöjd åkermark.

I studien undersökte man också hur sådda blomremsor påverkade pollineringen i de olika landskapen. I slättlandskap var pollineringen alldeles intill sådda blomremsor lika hög som pollineringen i de mer varierade jordbrukslandskapen, utan blomremsor. Några hundra meter bort hade de insådda blommorna dock ingen effekt på pollineringen av de smultron och åkerbönor forskarna satt ut. Sådda blomremsor i ett mer varierat landskap verkade snarare leda till ökad konkurrens om de pollinerande insekterna, vilket visade sig genom att blommorna producerade färre frön.

-Vi ser att det viktigaste för pollineringen är att det finns mycket oplöjd mark, som hagmarker, ängar och obrukade fältkanter. Vildbin är viktiga pollinerare och klarar sig bättre i ett landskap med mycket fältkanter och andra obrukade miljöer. I slättlandskap, där sådana miljöer till stor del har försvunnit, kan man öka pollineringen, åtminstone i närområdet, genom att så in blommande växter och på så sätt locka till sig pollinerande insekter, säger Lina Herbertsson, en av forskarna bakom studien.

Lantbrukare kan få ekonomiskt stöd för att utföra åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden och vissa av dessa åtgärder kan underlätta för pollinerande insekter.

- Vår studie stärker bilden att det är av stor vikt att åtgärder som ska öka den biologiska mångfalden är noggrant utformade för att få avsedd effekt. En och samma åtgärd kan ha olika effekt på olika platser. Våra resultat tyder på att om man vill öka pollineringen i varierade jordbrukslandskap skulle det kunna vara en mer effektiv åtgärd att restaurera och sköta om betesmarker, eller att ta hand om fältkanter på ett sätt som gynnar den lokala floran, än att tillföra sådda blomremsor, avslutar Lina Herbertsson.

Artikeln ”The impact of sown flower strips on plant reproductive success in Southern Sweden varies with landscape context” har nyligen publicerats i tidskriften Agriculture, Ecosystems and Environment.

För mer information kontakta:
Lina Herbertsson, forskare
Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC, vid Lunds universitet
Tel: 0702-96 42 55
E-post: lina.herbertsson@cec.lu.se

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia