Slöjan gör dem moderna

Blir man mindre religiös och mer sekulariserad med en högre utbildning och en bredare kontakt med omvärlden? Inte nödvändigtvis. Eli Göndör man, jude och doktorand vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet ­ har intervjuat muslimska kvinnor i Israel för att finna en förklaring till varför de blivit mer religiösa samtidigt som de fått förbättrade levnadsvillkor.

De moderna muslimska kvinnorna i Israel idag pluggar längre och skaffar sig bättre jobb, vilket har gett dem möjlighet att förflytta sig till nya miljöer. Från att ha rört sig mellan hemmet, matbutiken och grannfrun i en traditionell arabisk by åker de nu till israeliska storstäder, för att vistas i universitetsmiljöer och på arbetsplatser. Dessa kvinnor har fått bättre levnadsvillkor med högre utbildning och bättre jobb de senaste 20 åren samtidigt har de blivit mer religiösa enligt dem själva.

 Vad jag fann var att de kvinnor jag har intervjuat har valt att bli mer religiösa, som taktik för att klara av de nya och ibland motsägelsefulla krav och förväntningar som ställs på dem i de nya miljöer de möter när de väljer att lämna sin hemmiljö, säger Eli Göndör.

Eli Göndör utgår från en teori av fransmannen Alain Touraine i sin avhandling som i stora drag säger att man kan förstå en människas utveckling genom att studera hennes förflyttningar i vardagen. De muslimska kvinnornas nya förflyttningar i vardagen gör deras liv mer komplicerat.

Religionen fungerar i det här fallet som ett stöd i en främmande värld för dessa kvinnor. Med hjälp av religionen kan de finna en position och trygghet. I den nya miljön är de plötsligt i minoritet men genom att identifiera sig med en större muslimsk helhet, umma, så är de inte längre det, säger Göndör. Att ta på sig slöjan är deras eget aktiva val, den är ett modernt val för en bildad ung muslimsk kvinna, fortsätter han.

Intervjuerna med kvinnorna visar också att deras religiösa förställningar är mycket individuella och att deras förhållande till Gud och bön handlar om vardagsreligion. De säger sig inte behöva någon religiös auktoritet, alltså en präst eller imam. De gör sina egna tolkningar och deras tro är konkret och handlar ofta om hur de ska få ihop vardagslivet.

Att religionen är just en odramatisk del av vardagen kan vara viktigt att ha med sig i invandrardebatten menar Göndör. De allra flesta invandrare, tror han, vill kunna utöva sin religion och vill tillhöra det offentliga rummet i samhället, men inte i kraft av sin religion.

Eli Göndör har intervjuat muslimska kvinnor i åldern 19-26 år i Israel. De läste vid israeliska universitet och var medlemmar i den Islamska Rörelsen i Israel. 

  Jag upplever att jag trots att jag är man och israelit fick öppna svar och ett rikt material. Jag tror att det beror på ämnet. Jag frågade om deras religion, om jag hade frågat om politik hade det varit en annan sak. Jag tror också att min ålder kan ha spelat roll, det underlättade att jag i de flesta fall var jämnårig med deras fäder. 

När man väl släppt ut anden ur flaskan går det inte att hejda förloppet. Med det menar Göndör att avhandlingen visar att människor inte alltid är ett resultat av strukturer utan att de faktiskt kan skapa nya strukturer. Dessa kvinnors drömmar och förhoppningar om framtiden har faktiskt styrt hur deras liv blir. De har gjort aktiva val både vad gäller att de vill utbilda sig och om sin egen religiositet.

Läskunnighet är ett av måtten på hur öppet och demokratiskt ett samhälle är och du kan inte hålla bildade människor på plats. Nu blir dessa kvinnor nya förebilder för kommande generationers flickor, avslutar Göndör.

Eli Göndör är uppväxt i Sverige men har som vuxen bott över 20 år i Israel. Han är frilansskribent och författare. Han började läsa på universitet i Sverige vid 46 års ålder. Den 18 mars 2012 disputerade han vid Centrum för teologi och religionsvetenskap i Lund med avhandlingen Muslimska kvinnor i Israel: Religionens roll i vardagslivets förflyttningar.

Fakta:
Eli Göndör är son till Ferenc och Eugenia Göndör, båda överlevare från andra världskrigets judeförföljelser. Ferenc Göndör skrev boken ”A-6171. Ett judisk levnadsöde” och ägnade mycket tid till att resa runt i skolor i Sverige för att berätta om sitt liv. Han har bland annat tilldelats Illis Quorum medalj av åttonde storleken.

 Text: Gisela Lindberg

Kontakt:
Eli Göndör

E-post: eligondor@hotmail.com         
Tel: 0703-664941

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia