Stora samhällsvinster med ökad plaståtervinning

En studie från Lunds universitet visar att det finns stora vinster med att sluta bränna plastavfall, både i form av minskade växthusgasutsläpp och nya arbetstillfällen. En långsiktig lösning för återvinning av plast kräver höga investeringskostnader, men de sociala och miljömässiga vinsterna är betydande.

Ökad återvinning av plast är en viktig fråga för att nå internationella klimat- och miljömål. EU har under våren 2018 beslutat att 55 procent av alla plastförpackningar ska återvinnas senast år 2030 och för att nå dit krävs ett antal insatser från Sveriges håll. Idag återvinns endast 40 procent av plastskräpet i Sverige, medan 60 procent bränns för att producera fjärrvärme.

– Att öka plaståtervinningen och få en mer cirkulär hantering av plast har stor betydelse för våra möjligheter att nå klimat- och miljömålen, säger Aida Esmailzadeh Davani.

Aida Esmailzadeh Davani har skrivit sitt examensarbete vid Centrum för miljö- och klimatforskning på Lunds universitet. Studien handlar om vilka effekter olika alternativ för ökad plaståtervinning skulle få i Sverige. Utifrån förutsättningarna att Sverige ska nå målet att senast år 2030 återvinna 55 procent av alla plastförpackningar, har hon undersökt tre olika scenarier och räknat på effekterna för växthusgasutsläpp, nya arbetstillfällen och totala kostnader för drift och investering.

Resultaten visar att en utfasning av plastförbränning i Sverige skulle ge en betydande minskning av växthusgasutsläpp, motsvarande upp till tio procent av de totala utsläppen i Skåne. Samtidigt skapas cirka 4 000 nya arbetstillfällen i värdekedjan som består av insamling, sortering, transport och återvinning.

– Att långsiktigt sluta förbränna plastavfall skulle ge ett ökat fokus på återanvändning och återvinning, och förhoppningsvis även minskad användning av fossila råvaror. Kostnaderna för att bygga ut återvinningssystemet i Sverige motiveras av långsiktiga fördelar och en mer hållbar samhällsutveckling, säger Aida Esmailzadeh Davani.

Samtidigt är det viktigt att säkerställa teknikutvecklingen för en bättre återvinning än vad som finns idag, och se till att plastavfallet som idag blir fjärrvärme ersätts med förnybara energikällor, inte fossila, menar hon.

– Ökad plaståtervinning är högt uppe på agendan både i EU och hos svenska myndigheter, därför är det viktigt att undersöka möjliga effekter av olika policyändringar, säger Leonidas Milios, handledare för det aktuella examensarbetet och doktorand på Internationella miljöinstitutet vid Lunds universitet.

För mer information, kontakta:

Aida Esmailzadeh Davani, aidadavani@gmail.com , tel 0767 12 35 58

Leonidas Milios, leonidas.milios@iiiee.lu.se, tel 046 222 02 46

Taggar:

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia