Talgoxars impulskontroll i nivå med schimpansernas

Biologer vid Lunds universitet visar i en färsk studie att talgoxar har mycket stor förmåga till självkontroll. Tills nu har sådan impulskontroll främst förknippats med större, kognitivt avancerade djur med långt större hjärnor än talgoxarnas. Enligt de nya resultaten har talgoxar nästan samma förmåga till självkontroll som korpar och schimpanser. 

Biologerna vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund placerade mat i en genomskinlig liten cylinder. Talgoxar som börjar picka på cylindern för att komma åt maten blev underkända eftersom det anses som en impulsiv handling. Individer som däremot flyttade sig till en öppning i cylindern och på så vis kom åt belöningen utan att först hacka på cylinderns vägg blev godkända.

Resultatet visar att talgoxar gör rätt och blir godkända i åtta av de tio första försöken, det vill säga 80 procent. Det är bättre än de flesta andra djur som testats och är nästan i nivå med ”intelligenta” djur som korpar och schimpanser.

­– Det är fantastiskt att en fågel med så liten hjärna har sådan självkontroll. Hjärnvolymen hos en talgoxe motsvarar 3 procent av hjärnan hos en korp och 0,1 procent av schimpansens, säger Anders Brodin, professor vid biologiska institutionen.

Studien har han gjort tillsammans med kollegorna Utku Urhan och Emil Isaksson. För ett par år sedan konstaterade Lundabiologerna en annan egenskap hos talgoxar – deras förmåga att lära sig och att minnas genom att observera.

Den undersökningen visade att talgoxar kan sitta och iaktta på avstånd och memorera var arter som hamstrar mat gömmer matbitarna. Studien visade också att honor generellt är bättre än hanar på detta. Då jämfördes talgoxar med sina nära släktingar entita och talltita. Till skillnad från entitor och talltitor hamstrar inte talgoxar mat för att överleva vintern. Istället observerar de var släktingarna gömmer sin mat och sedan stjäl de den.

– Talgoxar är väldigt påhittiga. Nu vet vi att de även har stor självkontroll och kan hantera sina impulser när de vill komma åt en belöning som mat, säger Anders Brodin.

Den nya studien publicerades nyligen i Behavioral Ecology and Sociobiology.    

För mer information:
Anders Brodin, professor
Biologiska institutionen, Lunds universitet
073 687 75 98
anders.brodin@biol.lu.se

Presskontakt
Jan.Olsson@biol.lu.se
046-2229479
 

Taggar: