12 miljoner till forskning om flexibla datorsystem

Inbyggda datorsystem, som styr bland annat flygplan, mobiltelefoner och hemelektronik, måste ständigt anpassas till förändrade användarkrav, tillgängliga resurser, med mera. Nu har ett forskningsprojekt vid Mälardalens högskola beviljats drygt 12 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att utveckla metoder och tekniker för effektivare och mer förutsägbar hantering av dessa system.

Anslaget sträcker sig över en fyraårsperiod och är det största som Vetenskapsrådet beviljar i år inom området datavetenskap. - Förra året var Mälardalens högskola det lärosäte som fick flest antal projekt inom datavetenskap finansierade av Vetenskapsrådet, och i år har vi fått det största projektet. Det är verkligen en indikation på att vi är framgångsrika och nationellt ledande, säger Hans Hansson, forskningsledare vid Akademin för innovation, design och teknik på Mälardalens högskola. Forskningsprojektet, som Vetenskapsrådet valt att satsa på, ska utveckla metoder och tekniker som möjliggör så kallade adaptiva inbyggda datorsystem. - Det är system som under drift kan anpassa sig efter hur omgivningen beter sig, till exempel efter maskinfel och ändrade användarkrav, och som genom den flexibiliteten ger ökad resurs- och kostnadseffektivitet, förklarar Hans Hansson. - Den här typen av adaptiva system har en enorm potential, men ställer oss också inför flera större utmaningar. Det handlar om att bygga system som har förmågan att med bibehållen tillförlitlighet analysera och hantera både förutsägbara och oförutsägbara händelser. På sikt hoppas Hans Hansson att forskningsprojektet ska leda till en ännu större forskningsinsats genom att den grundläggande forskning, som bedrivs i projektet, kommer att tillhandahålla en bas för mer tillämpade projekt där resultaten kommer svensk industri till godo. - Helt klart är att erkännandet från Vetenskapsrådet nu stärker vår konkurrenskraft och vetenskapliga bas för vår mer tillämpade forskning, konstaterar Hans. Adaptiva system kommer exempelvis att finnas i framtidens bilar. I en modern bil finns över 70 inbyggda datorenheter som alla utför fördefinierade och specifika uppgifter som motorstyrning, låsningsfri inbromsning och navigation. Om bilens datorsystem var mer adaptivt skulle den samlade datorkraften kunna användas på ett flexiblare och effektivare sätt, som att göra det enklare att förändra och lägga till nya funktioner. Större modifieringar skulle kunna göras på bilens programvara under dess livstid och bilens egna datorsystem skulle kunna anpassas under drift baserat på förarens instruktioner, vägförhållanden, hastighet, med mera. Projektet har titeln Metoder för utveckling av adaptiva inbyggda system, och ansökan har författats av Hans Hansson, Kristina Lundqvist, Thomas Nolte, Paul Pettersson, och Cristina Seceleanu. För mer information kontakta: Hans Hansson, forskningsledare och professor, Mälardalens högskola, tfn 021-103163, e-post: hans.hansson@mdh.se Thomas Nolte, forskarassistent, Mälardalens högskola, tfn 021-103178, e-post: thomas.nolte@mdh.se

Om oss

Med fler än 14 000 studenter är Mälardalens högskola (MDH) en av Sveriges största högskolor. Högskolan kännetecknas av nära samarbete med företag och offentlig sektor och bedriver både forskning och utbildning i samproduktion med det omgivande samhället.MDH är en central drivkraft i regionen med campus i Eskilstuna och Västerås. 1999 blev Mälardalens högskola, som den första högskolan i världen, miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001. 2006 blev högskolan dessutom, som första lärosäte i landet, arbetsmiljöcertifierad. Högskolan i siffror• Grundad 1977• 14 000 studenter• 900 anställda• 72 professorer • ca 1 000 kurser• 52 program på grund- och avancerad nivå• 207 forskarstuderande • 70 externfinansierade forskarstuderande • 84 procent av MDH:s studenter har ett jobb ett år efter examen