Ny forskning för att lagra klimatfarlig koldioxid i marken

Ökade utsläpp av koldioxid driver på växthuseffekten och klimatförändringarna. Men det finns teknik för att fånga in och lagra koldioxid i marken istället för att släppa ut den i luften. Forskare från Mälardalens högskola ska i ett nytt projekt utveckla och förfina den tekniken.

Dagens koldioxidutsläpp från bilar, fabriker och kraftverk påverkar vårt klimat negativt. Samtidigt är vi beroende av energikällor som olja och kol, och det finns inte möjlighet för samhället att ställa om till förnybara energikällor över en natt.

– Vi behöver mer kortsiktiga lösningar som kan hjälpa oss att använda fossila bränslen på ett sätt som inte förorenar. Detta ger oss tid att utveckla framtida teknik och infrastruktur som är baserad på förnybar energi, säger Jinyue Yan, professor i energiteknik vid Mälardalens högskola.

Carbon Capture and Storage, CCS, är en teknik för att återföra kol till marken. Det fungerar som ett slags kretslopp där det kol som ursprungligen utvunnits från berggrunden i form av gas, olja eller kol återförs i form av koldioxid. Vid kraftverk och industrier avskiljs koldioxiden, transporteras via rörledning och pumpas slutligen ner i marken för långtidslagring.

– När kol eller olja förbränns bildas rökgas som är en blandning av flera olika föreningar. För att kunna fånga in och lagra koldioxid ur rökgaserna behöver vi veta vilka egenskaper blandningarna har. Därför startar vi nu ett projekt för att utveckla metoder för att kunna bestämma egenskaperna för koldioxidblandningar på ett pålitligt sätt, säger Jinyue Yan.

Projektet har beviljats 3,4 miljoner i forskningsmedel från Vetenskapsrådet och Energimyndigheten. Syftet med projektet är att öka kunskaperna om koldioxidblandningars egenskaper vid olika tryck och temperaturer och hur blandningarna beter sig sig i processer för att fånga in och lagra koldioxid.

– Detta går att jämföra med att koka vatten. Rent vatten kokar vid 100 grader. Men häller vi i salt kokar vattnet inte längre vid samma temperatur. På samma sätt varierar det hur koldioxid fungerar i olika typer av blandningar. Den kunskapen saknas idag och har stor betydelse för att hitta effektiva processer för att fånga in och lagra koldioxid, både för vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt, säger Jinyue Yan.

Kontaktpersoner

Jinyue Yan, professor i energiteknik, Mälardalens högskola, 021-103134

Eva Thorin, lektor i energiteknik, Mälardalens högskola, 021-101564

Jenny Laine, kommunikatör, Mälardalens högskola, 021-101586

Mälardalens högskola i Eskilstuna och Västerås är en av Sveriges största högskolor. Vi har 15 000 studenter, 60 program och över 800 kurser. Högskolan medverkar i ett tiotal nationella forskarskolor, bedriver forskarutbildning inom vetenskapsområdet teknik samt har även framstående forskning inom humaniora, samhälls- och vårdvetenskap. Nära samarbete med företag och offentlig sektor gör våra utbildningar attraktiva för studenter - och våra studenter attraktiva på arbetsmarknaden.

Taggar:

Om oss

Med fler än 14 000 studenter är Mälardalens högskola (MDH) en av Sveriges största högskolor. Högskolan kännetecknas av nära samarbete med företag och offentlig sektor och bedriver både forskning och utbildning i samproduktion med det omgivande samhället.MDH är en central drivkraft i regionen med campus i Eskilstuna och Västerås. 1999 blev Mälardalens högskola, som den första högskolan i världen, miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001. 2006 blev högskolan dessutom, som första lärosäte i landet, arbetsmiljöcertifierad. Högskolan i siffror• Grundad 1977• 14 000 studenter• 900 anställda• 72 professorer • ca 1 000 kurser• 52 program på grund- och avancerad nivå• 207 forskarstuderande • 70 externfinansierade forskarstuderande • 84 procent av MDH:s studenter har ett jobb ett år efter examen

Prenumerera