Unik robotkatt ökar livskvaliteten hos personer med demens

Forskare vid Mälardalens högskola (MDH) har utvecklat robotkatten Robocat för att öka välbefinnandet och höja livskvaliteten för personer med demens i ett sent skede av sjukdomen. Den interaktiva och artificiella katten är unik genom sammanvävning av områdena vård och teknik.

– Målsättningen med Robocat är att berika det dagliga livet för äldre personer och särskilt för äldre med demens genom att öka deras psykiska, fysiska och sociala välbefinnande, säger Christine Gustafsson, initiativtagare till Robocat och universitetslektor i vårdvetenskap vid MDH.

Bakgrunden till projektet är att det idag inte finns någon behandling som botar demens. Forskningen om demenssjukdomar fokuserar på vård och omvårdnad för att förbättra välbefinnandet för personer som på olika sätt påverkas av sjukdomen. Alternativa behandlingsformer som till exempel sång, konst och sällskapsdjur förordas. Robocats utformning gör att smittspridningsregler kan efterföljas och den utgör ett alternativ till att ta in ett levande djur i en vårdsituation.

– Robocat har utseendet, vikten och konstruktionen som en katt och ett kattliknande beteende. Den kan till exempel spinna och reagera på olika typer av hantering, vilket var uppskattat under pilotstudierna som genomfördes på ett av Attendos särskilda boenden för personer med demens i Eskilstuna. I en av studierna har vi testat vad som kan mätas avseende eventuella effekter av robotkatten och resultaten visar tendenser till att livskvalitet ökar och utåtagerande symptom minskar, säger Christine Gustafsson.

Det finns ett stort intresse på marknaden för den tekniska innovationen Robocat, som kommer lanseras under 2013. Robotkatten utgör också ett viktigt tekniskt hjälpmedel inom vården i framtiden.

– I ett framtidsperspektiv kommer människor i olika utsträckning att själva skaffa sig och sina närstående tekniska hjälpmedel för en bättre och kanske tryggare och säkrare vardag. Robocat är ett exempel på teknik som skulle kunna utgöra ett sådant viktigt redskap inom vården i framtiden, säger Lars Asplund, initiativtagare till Robocat och professor i robotik vid MDH.

Projektet Robocat startades av Christine Gustafsson och Lars Asplund inom MDH:s framstående forskningsområden vård och teknik under 2011. Samarbetspartners är Västerås stad och Eskilstuna kommun genom Samhällskontraktet samt Robotdalen och ett av Attendos särskilda boenden i Eskilstuna.

För mer information kontakta:
Christine Gustafsson, universitetslektor i vårdvetenskap vid MDH

Telefon: 016-15 34 69, mail: christine.gustafsson@mdh.se

Lars Asplund, professor i robotik vid MDH
Telefon: 021-10 70 36, mail: lars.asplund@mdh.se

Taggar:

Om oss

Med fler än 14 000 studenter är Mälardalens högskola (MDH) en av Sveriges största högskolor. Högskolan kännetecknas av nära samarbete med företag och offentlig sektor och bedriver både forskning och utbildning i samproduktion med det omgivande samhället.MDH är en central drivkraft i regionen med campus i Eskilstuna och Västerås. 1999 blev Mälardalens högskola, som den första högskolan i världen, miljöcertifierad enligt den internationella standarden ISO 14001. 2006 blev högskolan dessutom, som första lärosäte i landet, arbetsmiljöcertifierad. Högskolan i siffror• Grundad 1977• 14 000 studenter• 900 anställda• 72 professorer • ca 1 000 kurser• 52 program på grund- och avancerad nivå• 207 forskarstuderande • 70 externfinansierade forskarstuderande • 84 procent av MDH:s studenter har ett jobb ett år efter examen

Prenumerera