Svensk narkotikapolitik ökar risk för överdosdödsfall

Den slutsatsen drar Torkel Richert, forskare vid Malmö högskola, som studerat livsvillkoren för narkomaner med särskilt fokus på överdoser, riskhantering och försörjningsstrategier.
– En förskrivning av naloxon, motgift mot heroin, hade räddat liv, säger han.

Sedan heroinet introducerades i Sverige i mitten av 1970-talet har de akut drogrelaterade dödsfallen ökat. Till skillnad från många andra europeiska länder, där allt färre dör av heroinöverdoser, fortsätter dödligheten att öka i Sverige. År 2012 noterades den högsta narkotikadödligheten hittills.
– Den svenska narkotikapolitiken har en nollvision. I praktiken innebär det att man ensidigt fokuserar på att få människor att bryta sitt missbruk, medan insatser som riktas mot att minska risker eller skador bland missbrukare är kontroversiella, säger Torkel Richert.

Medvetna om riskerna

Richerts forskning visar att personer som använder heroin är väl medvetna om överdosriskerna, men att de av olika anledningar negligerar dem.
– I vissa fall handlar det om ett medvetet risktagande där vinsterna med ruset ses som större. Det kan handla om att lindra svår abstinens, om att hantera psykisk ohälsa eller om sökandet efter ett starkt rus, säger han.
I andra fall handlar risktagandet om den yttre miljön. Den som är hemlös och tar drogen i en park eller på en toalett, skyndar sig att injicera, i rädsla för att bli upptäckt. Då hinner man inte vara försiktig.

Positiva till att hjälpa andra

– För många är det stora risktagandet en del av livet. De vet att det är en tidsfråga innan de tar en överdos, säger Richert. Samtidigt vet man att en överdos långt från alltid leder till döden.
Samtliga som intervjuats hade egen erfarenhet av överdoser. Antingen hade de själva tagit en eller så hade de varit med när någon annan gjort det. Många hade erfarenhet av båda fallen.
– De som använder heroin är positiva till att hjälpa en kamrat som tagit en överdos. Det är också vanligt att det finns personer runt omkring när en överdos sker varför förutsättningarna finns att rädda liv.

Motgift borde delas ut

Många av deltagarna i studien har räddat liv genom att ingripa, men det finns också tillfällen då de avstått.
– Många är rädda för att larma ambulans eftersom polisen ofta kommer när det är tal om överdos. Det är mycket olyckligt, säger Richert.
I andra fall handlar det om att personen avstått från att ingripa då han eller hon saknat kunskap i hjärt- och lungräddning eller själv varit för drogpåverkad för att kunna agera.
– En överdos kan effektivt hävas med naloxon, ett motgift mot heroin och andra opioider. Sverige borde dra lärdom av andra länder, till exempel våra grannländer, och skriva ut preparatet till de som använder heroin, deras anhöriga och polisen. Naloxon kan inte missbrukas och räddar liv.

Narkotikapolitiken utgör en risk

Richert är kritisk till att det är så tyst från politiskt håll när det gäller att minska risker eller skador bland missbrukare. Han menar att det behövs flera olika skadebegränsande insatser som till exempel förskrivning av naloxon, men också en diskussion om hur polisen agerar vid överdoser.
– Det finns ingen motsättning mellan en restriktiv och en human narkotikapolitik. Som det är idag utgör narkotikapolitiken en risk för de människor som injicerar narkotika.


Kontakt

Torkel Richert

Tfn: 040-665 7963 eller 0736 – 460 476

torkel.richert@mah.se

Charlotte Löndahl Bechmann, kommunikatör på Fakulteten för hälsa och samhälle, charlotte.londahl.bechmann@mah.se, 040-665 78 79

Malmö högskola har sedan 1998 vuxit till landets största högskola med 1500 medarbetare och omkring 24 000 studenter. Akademisk forskning kombineras med samarbeten på bred front med näringsliv och offentlig sektor. Många av utbildningarna innehåller verksamhetsförlagd utbildning och projektarbeten som genomförs i samverkan med olika aktörer och framtida arbetsgivare i samhället. Effekterna syns genom att högskolans forskning påverkar och utvecklar externa aktörer och hela samhällssektorer och genom att studenterna etablerar sig snabbt på arbetsmarknaden efter examen.

Taggar:

Om oss

I femton år har Malmö högskola satt sin prägel på staden Malmö. Det kan ses symboliskt – Malmö högskola befinner sig mitt i samhället på många plan:Vi bedriver många professionsutbildningar med stark förankring i arbetsmarknaden. Vi har många samarbeten med aktörer i samhället, som myndigheter, företag och organisationer. Genom nära kontakter med dem ser vi till att utbildningarna och forskningen hela tiden utvecklas i samklang med omvärlden. Våra partners kan vi erbjuda kompetensutveckling och andra tjänster, liksom samarbeten kring forskning och utbildning.

Prenumerera