METTLER TOLEDO skönjer 6 nya trender i livsmedelsindustrin 2019

Att minska plastavfallet, förbättra märkningen och ta tillvara möjligheterna med automation och datautbyte – 2019 kommer att bli ett intressant år för livsmedelsindustrin.

Neil Giles, produktinspektionsexpert hos METTLER TOLEDO, skönjer 6 trender som kan komma att förändra hur livsmedel framställs, förpackas och inspekteras nästa år.

1. Tydlig och konsekvent märkning – en fråga om liv och död

Den senaste tiden har betydelsen av korrekt och informativ märkning hamnat i skarpt fokus, efter ett antal uppmärksammade fall av allergiska reaktioner mot vissa typer av livsmedel. Händelserna har lett till att det nu höjs röster för enhetligare och utförligare märkning avseende innehåll i livsmedel. Det skulle i så fall öka behovet av striktare kvalitetskontroller, för att säkerställa efterlevnad av märkningsreglerna. Det här kommer förmodligen att bli verklighet under 2019, i och med införandet av nya märkningsregler i Europa.

För livsmedelssektorn är det troligt att utförligare märkning leder till ökad användning av industriella kamerasystem för etikettkontroll. Sådan teknik kan användas för att i realtid kontrollera etiketternas placering, innehåll och utskriftskvalitet på produkter som transporteras i höghastighetslinjer. På senare år har kamerasystemens kapacitet uppgraderats, vilket innebär att de nu kan inspektera komplicerad bläckstråletext och märkningar bestående av diskreta punkter, vilket är ett av de främsta sätten att förse livsmedelsförpackningarna med variabel information. Den senaste tekniken har funktioner som korrigerar textförvrängningar som uppstår på grund av ojämna ytor eller rörelser i produktionslinjen. Kapacitet för läsning av flera rader gör också att maskinerna snabbt kan bearbeta bilderna och hålla jämn takt med de allt snabbare linjerna.

2. Hållbarhet – att hitta lösningar på plastproblemen

”Kampen mot plasten” fortsätter med oförändrad beslutsamhet, bland annat i och med att Europaparlamentet har röstat fram ett fullständigt förbud mot en rad engångsplaster i hela EU, i ett försök att stoppa nedsmutsningen av haven. Sannolikt kommer det här att leda till att plastbestick och plasttallrikar, bomullspinnar, sugrör och drinkpinnar förbjuds helt 2021, och att det samtidigt ställs krav på kraftigt minskad användning av engångsplaster för livsmedels- och dryckesbehållare. Parallellt för Frankrike en egen kamp mot plasten: Man planerar att under 2019 införa ett bötessystem som innebär att konsumentprodukter med förpackningar av ej återvunnen plast blir dyrare. Åtgärden är en del av ett bredare program för att se till att endast återvunnen plast används 2025, vilket kommer att gälla i hela Frankrike.

Följden blir sannolikt att livsmedelsåterförsäljare och paketeringsföretag kommer att utvärdera förpackningsmaterialen fortlöpande, med utgångspunkt i hållbarhets- och miljöaspekterna. Det här kan också leda till att företagen – om de inte kan använda återvunnen plast på grund av sämre formnings- eller antiseptiska egenskaper – i högre grad börjar använda glas, metall eller nya kompositalternativ, exempelvis biologiskt nedbrytbar film baserad på sjögräs. Vad som än händer blir det viktigt att ha en helhetssyn när man överväger nya material. Till exempel blir det nödvändigt att ta ställning till vilken typ av teknik som krävs för att använda nya material i befintliga paketeringslinjer, och att bestämma hur de nya materialen kan återvinnas på ett hållbart sätt.

3. Livsmedelsavfall – ett problem som fler än återförsäljarna bär ansvaret för

Att livsmedel går till spillo som avfall är en global skandal. Upp till en tredjedel av den mat som årligen produceras för människor går förlorad eller slösas bort. Distributions- och återförsäljningssektorerna bär en stor del av ansvaret, men även livsmedelstillverkarna spelar en viktig roll när det gäller att minska avfallet.

Livsmedels- och dryckestillverkarna blir i allt högre grad intresserade av att använda teknik som kan effektivisera produktionsprocesserna. En drivkraft är den allt effektivare tekniken för produktinspektion, med högre nivåer av automation, noggrannare programvarualgoritmer och högre detekteringskänslighet.

Till exempel kan avancerad röntgenteknik användas för att minska antalet felaktiga bortsorteringar. De senaste röntgensystemen har luftmunstycken som med hög precision kan eliminera endast kontaminerade delar av produkten på transportbandet, i stället för att – som tidigare – sortera ut hela produktsegment. På så sätt minskar avfallsmängden kraftigt. Utsorteringsteknik med högre precision och styrbarhet innebär att en större andel av de bortsorterade produktvolymerna kan omarbetas i stället för att kasseras.

Det finns också extremt noggranna och tillförlitliga checkvägningssystem som kan användas för att förhindra överfyllning, vilket minskar produktsvinnet.

Kampen mot livsmedelsslöseriet fortsätter under 2019. Genom att satsa på teknik för produktinspektion kan tillverkarna eliminera de faktorer som bidrar till onödigt avfall, exempelvis kontaminering och bristande efterlevnad.

4. Livsmedelspaketering – lysande färger och 3D-texturer

Uppfinningsrikedomen vad gäller förpackningar ser inte ut att avta. Konsumenternas sug efter nyheter har genererat trender i form av ”anpassad batchproduktion”, där återförsäljarna experimenterar med innovativa förpackningsmaterial och texturer som ska dra till sig konsumenternas blickar. Ett exempel är tekniskt avancerade förpackningar, så som regnbågsskimrande pommes frites-förpackningar och tandkrämsboxar, eller läskburkar med kraftigt strukturerad yta. Förmodligen kommer den här typen av trender att leda till att inspektionsutrustningen blir mer flexibel, så att en och samma maskin kan inspektera många olika förpackningsformat och produktuppsättningar, med minimal omställningstid.

Utmaningen blir att välkomna nya, innovativa förpackningar och samtidigt säkerställa hög säkerhet och efterlevnad. Förpackningsmaterialen kan inverka väsentligt på produktinspektionsprocesserna. Vissa metalliserade filmer kan bidra till så kallad produkteffekt, som innebär att det blir svårare för metalldetektorerna att identifiera mindre kontamineringar inuti produkten. Under 2019 fortsätter livsmedelstillverkarna att använda nya sorters förpackningar i innovativa material och format, som ett sätt att väcka kundernas intresse. Därmed blir det nödvändigt att noggrant specificera inspektionsutrustningens egenskaper, så att den levererar både produktivitet och säkerhet.

5. Digitalisering – produktinblick i realtid

Övergången till en mer ansluten och datadriven livsmedelsproduktion och tillhörande förpackningsanläggningar går allt snabbare – allt fler företag vill automatisera och effektivisera produktionen. Enligt rapporten Food Automation Market – Global Opportunity and Industry Forecast från Research and Market, förväntas sektorn växa med 7,1 % per år fram till 2022, då värdet förväntas uppgå till 11,5 miljarder dollar. Tillväxten är resultatet av att livsmedelstillverkare och -distributörer försöker uppnå högre lönsamhet och leverera högre produktkvalitet.

En högre grad av digitalisering gör det möjligt för organisationerna att samla in och tolka meningsfulla data från många olika delar av produktionsanläggningarna. Informationen kan ge realtidskunskap om tillverknings- och paketeringsprocesserna, inklusive enheternas och produkternas status och skick.

Till exempel kan förbättrad anslutbarhet vid checkvågar göra det möjligt att använda automatisk justering av fyllnings- och doseringsmaskinerna. Data om produktkasseringar kan enkelt exporteras och utvärderas, så att kunderna kan få information om viktiga kvalitetsmått. Därutöver kan emuleringsteknik användas för att fjärrövervaka och fjärrstyra funktioner och inställningar vid produktomställningar, vilket bidrar till högre effektivitet.

Livsmedelsföretagen har i allt högre grad börjat använda digitalisering som stöd i den operativa verksamheten, för att undvika driftstopp och planera reparationer. Digital teknik fortsätter att vara livsmedelstillverkarnas främsta verktyg för att genomdriva principerna enligt Industry 4.0.

6. Tekniska lösningar som svar på livsmedelsbedrägerier

I takt med att den globala livsmedelsförsörjningen har blivit alltmer sammansatt, har det blivit svårare för tillverkarna och återförsäljarna att garantera produkternas ursprung. Under senare år har det inträffat flera fall av bedrägerier i försörjningskedjan, där samvetslösa personer och organisationer har använt undermåliga produkter eller otillåtna ingredienser. Den här typen av bedrägerier har tyvärr blivit ett globalt problem som äventyrar konsumenternas säkerhet och orsakar ekonomisk skada eller försämrat anseende för tillverkare och återförsäljare. 

Men det finns hopp, i form av serialiserings- och spårningsteknik, som har visat sig vara mycket effektiva sätt att förhindra bedrägerier i andra branscher, exempelvis läkemedelsbranschen. Inom livsmedelsindustrin har företagen hittills satsat främst på att skydda dyrare produkter, som kaviar, genom att använda ett generellt märkningssystem för bevisad äkthet. Men fortsatta problem med bedrägerier och säkerhet, kombinerat med konsumenternas krav på att få veta produkternas ursprung, kommer sannolikt att leda till att det blir mycket vanligare med spårningsteknik.

Inom livsmedelsbranschen hittas allt fler användningsområden för blockchains, dvs. distribuerade databaser, som främst blir ett sätt att öka tillförlitligheten i hela kedjan ”från jord till bord”. De senaste skandalerna kring hästkött och melaminberikad mjölk har allvarligt skadat kundernas förtroende för branschen, men blockchains har visat sig vara ett effektivt sätt att övervaka livsmedlen i alla delar av de komplicerade försörjningskedjorna, för att garantera ursprunget och se till att livsmedlen inte manipuleras med otillåtna metoder.

Under 2018 användes blockchains framgångsrikt i ett antal uppmärksammade fall, däribland ett pilotprojekt drivet av Food Standards Agency (USA), som använde en blockchain som kontrollverktyg i ett slakteri, för att säkerställa efterlevnad av gällande regler. Nästa steg blir att vidareutveckla metoden och börja använda den i andra anläggningar.

Det hela är uppenbarligen en global trend. För bara några veckor sedan meddelade intresseorganisationen Dairy Farmers of America att man driver ett provprojekt för blockchains med ripe-gränssnitt, i syfte att uppnå ökad transparens i försörjningskedjan och bättre kontakt mellan lantbrukare och konsumenter.

Under 2019 kan vi förvänta oss en snabb ökning av blockchain-baserade tillämpningar runtom i världen.

För frågor, vänligen kontakta:

Niels Olesen
'+45 4 327 08 31
niels.olesen@mt.com

METTLER TOLEDO är en ledande global tillverkare av precisionsinstrument. Företaget är världens största tillverkare och marknadsförare av vägningsinstrument för användning inom laboratorie-, industri- och livsmedelstillämpningar.

Inom området produktinspektion finns Mettler-Toledo Garvens som är den ledande globala tillverkaren av checkvågar. Mettler-Toledo CI-Vision är ett ledande företag inom vision-lösningar för livsmedels- och läkemedelsindustrin. De bildar tillsammans med Safeline Metal Detection and X-ray inspection, CI-Vision och Pharmacontrol Electronic GmbH (PCE), Mettler-Toledos avdelning för produktinspektion

Taggar:

Om oss

METTLER TOLEDO säljer vågar och vägningssystem samt analys- och processinstrument för tillverkningsindustri och laboratorier. Företaget är representerat i ca 100 länder och har tillverkning på 15 platser runt om i världen, bl a i Schweiz, Tyskland, England, USA, Kina och Norge.Koncernen, med huvudkontor i Schweiz, är noterat på New York Stock Exchange. Totalt har koncernen ca 14.200 anställda och omsatte 2016 for 2.508 miljarder USD. METTLER TOLEDO Norden är en marknads-, sälj- och serviceorganisation med huvudkontor i Stockholm, men har också kontor i Oslo och Köbenhamn. I Finland och Baltikum, så är METTLER TOLEDO representerat av återförsäljare. I Skandinavien har vi ca.165 anställda med en årlig omsättning på ca.400 miljoner kr.

Prenumerera

Media

Media

Dokument & länkar