Sverige värd för strategiskt möte inför förhandlingar om ett globalt avtal för kemikalier

Report this content

Den 12-15 mars är Sverige värd för ett internationellt strategimöte om kemikalier och avfall. Det nuvarande globala samarbetet på kemikalieområdet består i den så kallade SAICM-strategin, som sträcker sig till 2020. Nu förs intensiva diskussioner om vad som ska ske efter 2020. Sverige vill forma en koalition med ambitiösa länder för att få tillstånd ett globalt ramverk för kemikalier och avfall, likt det Parisavtal som nu finns för klimat.

Sessionen i Stockholm inleds måndag den 12 mars med en informell högnivådel, där miljöminister Karolina Skog är värd. I mötet deltar regeringsrepresentanter från bland annat Finland, Frankrike och Tyskland. Syftet är att ge politisk input och riktning till de diskussioner på expertnivå som sedan pågår 13-15 mars. Där deltar ungefär 400 tjänstemän från hela världen för att diskutera hur ett nytt ramverk kan utformas. Sverige är genom Kemikalieinspektionen värd för expertmötet, tillsammans med FNs miljöprogram Unep.

− Sverige har genom historien varit pådrivande för strängare regler för kemikalier och avfall både inom EU och internationellt sett. Nu har vi tagit sikte på att nå ett globalt ramverk med bindande åtgärder. Vi vill genom detta möte initiera en bred dialog mellan ett antal nyckelländer och skapa samförstånd kring hur ett nytt ambitiöst globalt avtal kring kemikalier och avfall bör se ut. En tänkbar väg framåt är att världens länder ska göra åtaganden kring kemikalier och avfall på samma sätt som länderna gjorde klimatåtaganden i klimatavtalet från Paris, säger miljöminister Karolina Skog.

Sverige anser att en hållbar hantering av kemikalier och avfall är en förutsättning för att genomföra de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030. Det är en fråga som måste hanteras på global nivå genom ett globalt åtagande.

− Farliga kemikalier och avfall har direkta kopplingar till hälsa, jämställdhet, klimat och fattigdomsbekämpning. De insatser som görs för att begränsa farliga kemikalier kan få positiva effekter på flera andra områden. Vi når inte de globala målen för hållbar utveckling utan att hantera kemikaliefrågorna, säger Karolina Skog.

Spridningen av farliga kemikalier riskerar att öka genom den växande privatimporten av varor. I flera länder som i dag är stora varuproducenter saknas delvis eller helt en förebyggande kemikaliekontroll och regelverk. Detta påverkar möjligheterna att ställa krav om hälso- och miljöhänsyn vid tillverkning, och få information om varornas innehåll. En vara som beställs via nätet, direkt från en leverantör utanför EU, omfattas inte av samma lagkrav och kan i värsta fall innehålla ämnen som är förbjudna i EU eftersom de är skadliga för hälsa eller miljö, som bly eller mjukgörare (ftalater).

De globala mål för kemikalier och avfall som finns idag under den internationella kemikaliestrategin SAICM gäller till år 2020. Det är FN:s miljöprogram Unep som står bakom strategin. I den pågående processen om vad som ska hända efter 2020 verkar Sverige för att det nya avtalet ska vara skarpare, så att det bättre kan skydda miljö, människor hälsa och särskilt utsatta grupper såsom barn. Sverige anser att ett ramverk bör innehålla en enkel och långsiktig vision kompletterat med mål om exempelvis minskad risk från de mest farliga kemikalierna. Sverige vill också diskutera möjligheten till rättsligt bindande åtgärder för begräsning av ämnen som har global påverkan och global spridning men utan att hindra handel.

För mer information, kontakta:

Hanna Björnfors
Pressekreterare hos
miljöminister
Karolina Skog
072-500 92 11

www.regeringen.se/miljo

Taggar: