Debatt Svd Brännpunkt: Vi behöver veta mer om GMO:s effekter på sikt

Forskaren Stefan Jansson skriver på Svd debattsida att Nordisk Miljömärkning måste förtydliga sin syn på genteknik som ett hot mot den biologiska mångfalden. Det med anledning att Svanenmärkta aktiefonder lanserades i oktober.

Fonderna bedöms utifrån ett helhetsperspektiv med krav på exkludering av olika branscher och företag. Det finns även krav på hållbarhetsanalys, inkludering av de bättre företagen och transparens och påverkan genom ägarskap. Förutom ett antal obligatoriska krav finns också frivilliga strategier att välja bland, som att undvika att placera i företag som tillverkar GMO-utsäde. En av anledningarna till att kravet ej är obligatoriskt är att frågan om genteknik är komplex.

Den komplexiteten innebär att vi kontinuerligt bedömer och analyserar frågan om genteknik, som återfinns i kraven för flera av våra produktgrupper, till exempel inom papper och bostadshus. Efter en bred remisshantering, där bland annat vetenskap och forskning involveras, så fastställs våra krav av miljömärkningsnämnder i Norden där myndigheter, näringsliv, handel samt miljö- och konsumentorganisationer deltar.

Vi följer utvecklingen av de nya förädlingsteknikerna inom biotekniken. Och vi saknar en helhetsutvärdering av forskningsresultat för GMO-odlingens långtidseffekter. Inte minst behövs en oberoende utvärdering av de sociala och ekonomiska aspekterna av dagens dominerande genmodifierade grödor.

Det finns osäkerhet kring hur genteknik kan påverka biologisk mångfald, matsäkerhet, arealanvändning, jord- och skogsbruk samt risk för negativ miljö- och hälsopåverkan. Därför följer vi samma linje som EU och utgår från försiktighetsprincipen kopplat till FN:s konvention om biologisk mångfald . Vi ser flertalet studier som visar att användningen av bekämpningsmedel minskar när genmodifierade grödor har introducerats. Men efter ett tag ökar användningen igen till en högre nivå än tidigare. Och studier visar att det även krävs starkare bekämpningsmedel, då till exempel ogräs och insekter blivit resistenta mot bekämpningsmedlet. Hur påverkas vår biologiska mångfald av det?

Så jag kan inte hålla med Stefan Jansson, som skriver att ”Världens oberoende forskarorganisationer har gång på gång påpekat att det inte finns något som tyder på att sorter som tagits fram med genteknik har större risker än alla andra sorter”.

Dessutom ifrågasätter en ny studie hur oberoende forskningen kring genteknik egentligen är? Studien visar att det finns en intressekonflikt i 40 % av de drygt 600 akademiska forskningsrapporter kring genteknik som granskats. Vid en sådan intressekonflikt har forskningsrapporten åtminstone delvis finansierats av GMO-industrin eller så har minst en av författarna haft ekonomisk koppling till industrin, som kan ha intresse av positiva resultat i studier kring GMO. Det är viktigt att vi får en mer oberoende bedömning av risker.

Nordisk miljömärkning drivs utan bransch- och vinstintresse och strävar efter en oberoende bedömning. Så för oss är det viktigt att samla in åsikter från relevanta parter och att få en helhetsbild och inte minst underlag för att bedöma långtidseffekter. Vi bedömer inte att det finns ett ”konsensus inom vetenskapssamhället” att genteknik ger ett mer hållbart jordbruk som Stefan Jansson hävdar.

Hade det funnits ett sådant konsensus så skulle vi få det mycket enklare att bedöma frågan om genteknik och hållbar utveckling i våra kriterier. Tills vidare avvaktar vi att EU-kommissionen kommer med nya besked om hur vi bäst kan hantera riskerna.

Ragnar Unge, vd Miljömärkning Sverige, Nordisk Miljömärkning

 Pressansvarig Miljömärkning Sverige: Anna Norberg, 0762-62 54 90.