Miljöpartiet: Många oanvända mobiler i Värmland – dags att införa ett pantsystem
MP vill skapa ett pantsystem för mobiltelefoner som innebär att en hundralapp läggs på mobilkostnaden vid inköp, och betalas tillbaka vid inlämning. Det ska vara möjligt att lämna tillbaka mobiltelefonen till vilken butik som helst, inte nödvändigtvis den butik där mobilen köptes. Bara i Värmland ligger idag över 700 000 mobiler oanvända i människors byrålådor.
Den snabba omsättningen av mobiltelefoner innebär en enorm resursförbrukning. I år räknar man med att det säljs över 3 miljoner smartphones i Sverige[1], vilket motsvarar 84 958 smartphones i Värmland. För att producera de smartphones som säljs i Värmland krävs över 8,5 ton koppar, 28 kilo silver, 1,3 kilo palladium, omkring 510 kilo kobolt och 4,8 kilo sällsynta jordartsmetaller[2].
Tillsammans sitter vi på en enorm gruva i våra egna byrålådor. Svenskarna har ca 25 miljoner gamla mobiltelefoner hemma, det motsvarar 708 000 mobiler bara i Värmland. Genom att återvinna dessa telefoner skulle vi kunna få tillbaka många sällsynta metaller och minska behovet av att plocka upp nytt.
- Genom att införa en pant på mobiltelefoner blir det naturligt att lämna tillbaka de gamla telefoner som i dag ligger i byrålådorna utan att göra någon nytta, så att de istället gör ett andra, tredje eller fjärde varv ute i samhället. Det innebär också att vi använder de metaller vi redan tagit upp istället för att gräva upp våra barns och barnbarns metaller ur jorden, säger Stina Bergström, förstanamn på riksdagslistan i Värmland (MP)
Kontakt:
Stina Bergström, förstanamn på riksdagslistan i Värmland (MP), 070-332 51 57
Mikael Ljungblom, pressekreterare, 070-637 58 38
Bakgrund
96 procent av alla svenskar över tolv år har idag en mobiltelefon[3]. Många byter idag sin mobiltelefon vartannat år[4], och det finns bolag som nu lovar sina kunder att de får en ny mobiltelefon varje år utan att detta innebär extrakostnader.
Av de sällsynta jordartsmetaller som förbrukas i världen kommer 97 procent från Kina[5]. Närmare hälften av världens kända reserver av kobolt finns i Kongo[6]. Detta gör oss beroende av ett fåtal länder, som dessutom har stora problem med arbetsrätt och miljölagstiftning
Utvinningen slukar stora mängder energi och släpper ut stora mängder växthusgaser, sprider miljögifter och förorenar vattnet. Vid nybrytning förbrukas stora resurser och det leder också till ökad klimatpåverkan, men genom att återvinna materialet istället för att ständigt bryta nytt kan vi spara stora resurser och minska utsläppen.
Eftersom de globala metallpriserna hela tiden stiger så innebär återvinningen också en ekonomisk vinst för samhället. Av vissa metaller har vi redan plockat upp större delen av de bästa reserver som finns, och allt fler talar nu om ”urban mining”, där man använder staden som gruva och återanvänder de ämnen som redan finns runt omkring oss.
Skapar man ett pantsystem för att ta tillbaka uttjänta telefoner kan systemet med tiden utvidgas för att omfatta komponenter, och då bidra till förlängd livslängd. Då byter man inte ut skalet i onödan.
Ett pantsystem skulle behöva medverkan från handeln och industrin. Systemet bör baseras på de insatser som redan sker i t.ex. El-Kretsen och Elektronikåtervinningsföreningen.
[1] http://blogg.telia.se/mobileflow/ utslaget på befolkningsmängd i länet.
[2] Siffrorna kommer från http://www.oeko.de/oekodoc/1375/2012-010-en.pdf och http://www.epa.gov/epawaste/conserve/materials/ecycling/infographic/pdf/smart_phone_infographic.pdf
Utslaget på antal smartphones som finns i länet.
[3] http://www.soi2013.se/2-den-mobila-boomen/hur-manga-har-en-mobil-och-hur-manga-av-dem-har-en-smartmobil/
[4] http://www.99mac.se/artikel/5018-studie-iphone-agare-byter-lur-vartannat-ar
[5] National Geographic, Smartphones med kinesiska grundämnen http://natgeo.se/kina-kontrollerar-marknaden
[6] Mining.Com, Global Cobalt, http://www.mining.com/web/global-cobalt/